Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Falk. Sankt Olofs minne i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
76 HARALD FALK
gammelt Orgelverk og i Taamet en gammel Klokke med
Aarstallet 1444.» ^
Halleröds kyrka 1 mellersta Skåne bevarar ock minnet
af Olofekult. Daae anför äfven om denna kyrka ett dokument
af år 1573, som gifver goda upplysningar om denna kyrkas
karakter af Olofskyrka.* »I forrige Dage, under den veder-
styggelige Påvens Religion, var der megen Vildfarelse i Hal-
leröds Kirke formedelst det Belials Alter, som man kalder S:t
Olafs i Hallerod, hvilken var begyndt og stadfaestet ved Bi-
spemes beseglede Breve, som endnu til Vidnesbyrd ere til-
stede, saa at der skulde uddeles Aflad blandt alle dem, som
dette Afg^deri med deres Skjaenk, OfiFer og Gaver forfirem-
mede, og to Dage i hver Uge skulde der synges messe for
dette Olafs Alter. Af denne udvortes Hellighed og Övertro
er det kommet saavidt, at mange Pilegrime ere hidkomne fra
Halland, Blekinge, Sverige og andre Lande med 0xne, Kjor
og andre store Gaver for at bekomme denne Afgnds Aflad
og Helligdom. Og af disse Gaver og Ofre havde Praesten
her i Sognet en aarlig vis Hjelp (en Oxe og en Ko) til sin
Underholdning og Fode. Og naar Afladsdagene vare for-
haanden, da kom der saa megen fremmed Almue hid til Hal-
lerod, at Praesten maatte sige messe for dem paa Kirkegaarden.» ’
Flere af Skånes städer hade Olofskyrkor såsom bl. a.
Helsingborg och metropolitanstaden Lund, där S:t Olof jämte
S:t Knut voro de enda nordiska helgon, som åtnjöto den ut-
märkelsen att hafva en kyrka invigd till sin ära.
I Halland var Olofsminnet knutet vid Halmstads kyrka
samt vid två landsbygdens kyrkor Stråvalla och Gällinge.*
’ År 1820 besökte en lArd tysk resande, professor Schubert från Greifs-
wald S:t Olofs församling. Han har i en resebeskrifning äfven skildrat spåren af
den ännu icke alldeles försvunna Olofsdyrkan. 500 pilgrimmer infunno sig årligen
enligt hans uppgift den 29 juli vid Olofskyrkan. Offer till Olois ära Sgde mm
flera gånger om Aret t. ex. på midsommardagen. Ofta inkommo offer med posten.
Jfr Daae a. a. s. 85. Se för öfrigt a. st om ännu i vår tid förekommande
spår på detta ställe af Olofsdyrkan.
’ Daae, a. a, s. 53 f.
» A. a. s. 53 «.
* A. st.
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
