Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Ur våra äldre prästmötens historia, med särskild hänsyn till Upsala ärkestift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
UR VÅRA ÄLDRE PRASTHÖTENS HI8T0RU 9 1
anledning af den montanistiska rörelsen och påskstridigheterna
sammankallades i Mindre Asien och Gallien vid midten och
mot slutet af det andra århundradet, aDtsä först sedan ett visst
medvetande om kyrkans katolicitet kommit till stånd. Redan
i början af det tredje seklet af vår tidräkning voro icke blott
dioecesan-synodema utan jämväl provincialkonciliema inom det
gfrekiskt-orientaliska området en bestående inrättning med re-
gelbundenhetens och periodicitetens karaktäristiska kännemär-
ken. Den sålunda ursprungligen pä den österländska kyrkans
mark uppvuxna institutionen öfvergick snart till Västerlandet,
där den särskildt inom den nordafrikanska kyrkoafdélningen
fann god jordmån. Inom kort togs ett nytt betydelsefullt steg
i synodalinstitutets utveckling. Patriarkat-synoder och kon-
cilier, sådana som den spanska landssynoden i Elvira 306
(1. 305) och det hela Västerlandets kristenhet omfattande >con-
cilium generale» i Arles år 314 bilda den historiska bryggan
från de partthilära synoderna (dioecesan-, provincial-, patriar-
kats-, national-synoder) till de epokgörande ekumeniska mötena,
som åsyftade att vara och på det hela taget också verkligen
utgjorde en representation för hela kyrkan.
På grundval af det kända kronologiska grundschemat
torde synodalväsendets för ingen del fullständigt klargjorda
eller kända historia bäst indelas under följande hufvudsynpunk-
ter. Såsom intressets beherskande centrum i den gamla kyr-
kans koncilier fasthålles utbildningen, resp. fastställandet af
kyrkans lära. Vid de medeltida kyrkosynodema äro firSgoma
om författningen hufvudsak, medan tukten, d. ä. hänsynen till
framför allt församlingslärames, men ock församlingarnas reH-
gfiösa och sedliga lif, utgör den egentliga punctum saltens
för synodalförfattningen i allmänhet inom protestantismens
område.
I den tysk-lutherska reformationen slopades medeltids-
k3rrkans så godt som hela förvaltningsapparat, med undantag
af parochialförfattningen. Samtidiga därmed att man i Tysk-
land hyllade teorien om landsfurstens summepiskopat och det
s. k. territorialsystemet, med kyrkans utomordentligt starka
beroende af statsmakten, kom emellertid konsistorialförfattnin»-
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
