Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Ur våra äldre prästmötens historia, med särskild hänsyn till Upsala ärkestift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
g 2 HERMAN LUNDSTRÖM
gen allt mer till heders och under en ensidig tillämpning af
detta system med dess juridiskt-byråkratiska karaktär hafva
de tyska landskyrkorna lidit intill våra dagar. — Till verkligt
historiskt lif utvecklades synodalförfattningen utom Sverige
blott inom den reformerta kyrkan i Frankrike och Skottland.
Den svenska kyrkoreformationen utgör som bekant for
ingen del en blott efterapning af den tyska. Tvåutom är en
förvånande grad af själfständighet utmärkande för densamma,
då fråga är om författning och kult. För den tyska territo-
rialismens vådor hade också vår kyrkas ledande män ännu
under i6oo-talet öppen blick. Inför själfva rikets råd kunde
t. ex. den myndige Västeråsbiskopen Johannes Rudbeckius
fälla följande karaktäristiska yttrande: »I Tyskland hafva de,
sedan reformationen skedde, illa lupet med religionen, såsom
Fursten hafver varit, så hafver provincien sig efter muterat
Men vi, Gudi lof, hafve här till stått väl. Hafver magistratus
något velat gjordt, som honom intet borde, hafver Clerus hållit
magistratum tillhakar; magistratus hafver ock hållit Clerum i
sikte uti desse hundrade år. Sade ock — heter det vidare i
rådsprotokollet — , att vi måste intet taga tyskames mores,
hvar vi vele undfly deres infortunium och icke komma i den
våda, de äre.» ^
I motsats till den radikala brytning med det bestående,
som vid reformationen i mer än ett hänseende ägde rum i
Tyskland, var för den svenska kyrkoförbättringen utmärkande,
att flere sådana medeltidskyrkans inrättningar bibehöUos, som
bevisat sig goda och ändamålsenliga. Såväl domkapitelsin-
stitutionen som den äfvenledes i kanonisk rätt påbjudna syno-
dalinrättningen kommo sålunda i vårt land att öfverlefva re-
formationens kritiska brytningsperiod och hafva, ömsesidigt
kompletterande hvarandra, uppenbarligen varit till stort gagn
för en sund kyrklig utveckling, utan svårare språng eller om-
kastningar.
Redan på 1500-talet höllos stiftssynoder i Sverige. — I
förbigående må anmärkas, att vi om de svenska dioecesan-
synoderna under medeltiden äga jämförelsevis få underrättel-
’ Svenska Riksrådets prot. -V» 1636.
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
