Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Ur våra äldre prästmötens historia, med särskild hänsyn till Upsala ärkestift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
UR vIba äldre frXstmötens historu ioi
den 25 juni idka teologiska öfningar i stiftsstaden. ^ Våra
kyrkohistoriska författare hafva uppgifvit, att det sålunda af
Rudbeckius gifna exemplet ledt till efterföljd inom Strengnäs
och Upsala stift. * Hvad det förra vidkommer är detta oriktigt,
såsom jag på annat ställe uppvisat. ’ Men icke heller i Upsala
förekom mer än en svag ansats till denna ordning, som i ärke-
stiftet aldrig genomfördes. * Däremot lyckades biskop Johannes
Botvidi i Linköpings stift införa ordningen med s. k. dubbla
prästmöten, hvaraf det ena uteslutande för stiftets yngre och
obefordrade präster, på det att — såsom det heter i synodal-
akten — »man hvars och ens gåfvor och skicklighet desto
bättre förfara må och dem sedan fordra och främja».*
’ Så långvariga synas dock icke Rudbeckius’ sacellansynoder i allmänhet hafva
varit. Ar 1629 varade den t. ex. endast från den 10 t. o. m. den 20 juoi.
Västerås Domk:s protokolL
’ Anjou, Sv. kyrkans hist. etc, s. 280 och Cornelius, Sv. kyrkans hist.
efter reform. I, 211, 212. Enligt dessa förf. skola dubbla årliga pråstmöten hållits
ifrån år 1630 i Strengnfis och från 1648 i Upsala.
• L. Paulinus Gothus I, 169.
* Upsala-synoden d. 4, 5 och 6: te juli 1648 var gemensam för kyrkoher-
dar, sacellaner och obefordrade prBster. Alldeles detsamma var förhållandet med
stiftsmötet den 3, 4 och 5 juli 1649. Meningen var dock, att man 1650 skulle
hålla dels en »synodus pastorum» dels en »synodus sacellanorum», enär särskilda
offidanter till de olika mötena utsagos. Däraf vardt dock intet. Sistnämnda år
ägde ingen synod rum i Upsala. Ar 1651 hölls en vanlig s)modus anniversaria
den 8 juli, men däremot icke någon sacellansynod, som dock, enligt hvad den
tryckta synodaldisputationen utvisar, var utsatt till den 18 september. I Upsala
Domkapitels protokoll för den 18 febr. 1652 heter det, »att i detta åhret blifwer
allenast s3modus sacellanorum», men icke förty kom någon sådan ej till stånd under
detta år. Vid synodus anniversaria den 20, 21 och 22 juni 1653 statuerades:
»Alle caplaner, som vthan lagha förfall äre, skole i höst, will Gudh, komma till
Synodum, bådhe herrgårdsprester och andre, oachtandes af hwad landskap the äre
etc» Ändtligen syntes sacellansynoden komma att blifva en verklighet äfven i
Upsala stift. Men så skedde ej, ty i Upsala domkapitels protokoll för den 19
sept. 1653 säges det: »Denne dagen skulle synodus sacellanorum skee, men eme-
dan ganska få wore tilstädes, kunde ingen disputatio skee. Under åren 1654 — 56
höllos inga prästmöten i Upsala och vid synoderna 1657 och 1658 utsagos lika
litet som vid de följande prästmötena vidare några officianter till tillämade synodi
sacellanorum. Se Ups. Domk:s prot.
’ H. Lundström, Undersökningar och aktstycken, bidrag till svenska kyr-
kans historia. Ups. 1898, s. 73 fi.
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
