Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Ur våra äldre prästmötens historia, med särskild hänsyn till Upsala ärkestift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
UR viRA ÄLDRE PRÄSTMÖTENS HISTORIA IO3
Längre fram trädde andra frågor i förgrunden såsom sär-
skildt den om hela folkets kristliga fostran och undervisning.
Synnerligen viktiga synodalbeslut hafva sålunda redan under
början af i6oo-talet fattats och genomförts om boklärda kloc-
kares anställning i hvarje församling för ungdomens undervis-
ning, om söndagliga catechismiförhör liksom om sådana äfven
under andra veckodagar, om visitationskatekisationer af pro-
stame, om husförhör o. s. v. ^ Men mer eller mindre bety-
delsefulla åtgärder vidtogos äfven rörande kyrklig kult, författ-
ning, själavård, tukt och sed, liksom angående sjuk- och fattig-
vård, fattiga studenters underhäll, resestipendiers skapande och
utdelande, prästernas fortsatta studier, understöd åt förtryckta
evangeliska församlingar i utlandet o. s. v.
Talrika äro vid stiftssynoderna homiletiska maningar och
anvisningar. Prästerna »admoneras» att »med allvar medi-
tera sina predikningar», att skaffa sig »goda commentarios», så
att de kunna predika öfver alla bibliska texter, att vid utfö-
randet »icke hålla sig så stadigt vid de skrifne conceptema»
o. s. v. Vid ett prästmöte (i Linköping) »varnades de unga
präster, att ej så obetänkt uthäfva sina passioner på predik-
stolen». * Så väl i Upsala. som i Strengnäs och Växiö måste
de unga prästerna, äfven kyrkoherdar, vid prästmötena upp-
visa sina predikoutkast, skrifna predikningar och anteckningar
till vissa förut bestämda bibelböcker. — För ensidigheter
och skefheter i ordets förkunnelse varnades. Så t. ex. synes
man i början af århundradet här i Upsala stift hafva gjort
Bd 2 d:o 70 i Prästeståndets gamla arkiv i Riksarkivet — Vid prästmötet där-
städes den 4 sept. 1625 heter det likaledes: ^Bleff beslutit, att signum cnids skall
eeobällelighen brukes och behållas öXwcr heela stifFtit, såsom bleft beslutit tempore
Beati M. Olai [Stephani Bellinus’] Episcopi.» Vesterås Domk:s prot. — Äfven i
Strengnäs öfverlades om korstecknet vid 16 16 ärs stiftssynod. Se H. Lundström,
L. Paulinus Gothus I, 266 och Växiö foliovol. n:o 7.
^ Hvad husförhören vidkommer, så ligger upprinnelsen till dessa redan inom
1500-talet. Se min monografi öfver Paulinus I, 196. I detta arbete äro ock anförda
flere förut icke alls eller blott delvis kända synodal- och domkapitelsbeslut från
Strengnäs och Upsala ang. här ofvan i texten nämnda angelägenheter. Jfr ock det för-
tjänstfulla arbetet af J. Wahl fisk: Den kateketiska undervisningen i Sverige ifrån
reformationen till 181 1. Sthlm i88q.
* O. Holmström, Linköpings Domkapitel Arkiv, Link. 1901, s. 326.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
