Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Ur våra äldre prästmötens historia, med särskild hänsyn till Upsala ärkestift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
104 HERMAN LTTNDSTROH
sig skyldig till en ensidig och falsk tillämpning af den evange-
lisk-lutherska kyrkans s. k. materialprincip. Vid prästmötet
1614 fbrehöU nämligen ärkebiskopen prästerskapet >om gode
gärningar, att en part, som pläga allt för mycket straffa
goda gärninger och alldeles afdöme dem, att de intet äre af
nöden — ther med the enfaldige kunne blifve mera benägne
till ondt än godt att göre — the samme skole med sin otidiga
lärdom här efter hafva fördrag och se väl till, huru de lära
sine ombetrodde församlinger etc. ~ Och sådant mere nyttogt
— tillägger antecknaren — förmantes af Domino Archiepi-
scopo.» 1 Äfven mot det tilltagande bruket af onaturligt långa
predikningar reagerades. Så beslöts formligen vid prästmöte
i Växiö 1652: »Predikningar skola intet hållas mer än en
timme; then här emot gör, skall bota till fiscum i riksdaler.
Och på thet att thetta skall blifva efterkommit, skall till hvar
kyrkio köpas ett godt timmeglas.» *
Under senare delen af 1600-talet, då krafven på kyrklig
uniformitet gjorde sig allt starkare gällande, beifrades äfven vid
prästmöten den ringaiste afvikelse från eller utvidgning af den
fastställda gudstjänstordningen. ^
Om det iheliga dopets och nattvardens värdiga förrättande
gifvas upprepade synodalföreskrifter.
* Skokl. Qvartvol. n:o 74.
’ Synodalhandlingar 1652. LagergreniaDa. Kongl. Biblioleket. Tio år tidi-
gare blef hftr i Upsala domkapitel sacellaneD Johannes Wassonius ^admonerad att
akta pä timmeglaset och intet predika öfver timmen, om söndagsmorgnar till det
högsta en half timma. Den andra relinqveres examini catechetico. Om onsdager
och fredager allenast en timma med böner och alltsammans. Om söndagsaftname
Ar ode nog en half timma, ty tå ftr månniskian så tong efter måltiden, att hon
intet Sr beqvämiig höra länge predikas.» Ups. Domk:s prot. ^Vio 1642, Jfr prftst-
mötesbeslut i Linköping 1594.
^ Ett exempel bland många. Vid prästmöte i Linköping 1669- »blef pastor
i Gamlebyn M. Sveno Toreri Gelsenius tiltaalad för een wijsa, som han sist-
ledne Midsommarsdag hade uti kyrkian låtit siunga och sielf sammanskrifwit, af
idel förweten Nyfijkenheet. Psalmboken är — Gudi lof ! — så ymnig af härlige
psalmer och lofsånger, som af Giidz fÖrsambling approherade äre och långlige tijdcr
bmklige, at man nu intet behöfwer hans nyia och onödige tilflickande, som för-
argelse hos månge rättsinnige menniskior förorsakar, det honom intet anstår, dj
heller är tillåteligit. Dertil Gelsenius swarade, han wille wäl wijsa fram samma
wijsa, förhoppandes icke skola wara annat än Spiriius Sonett phnxses derutinnan;
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
