Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Ur våra äldre prästmötens historia, med särskild hänsyn till Upsala ärkestift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
UB VÅRA ÄLDHE PRÄSTMÖTENS HISTORIA 105
Med afseende på oseden, att dopet förrättades under på-
gående psalmsång, föreskrefs tystnad under den heliga hand-
lingen. Det stadgades, att dopet skulle förrättas i kyrkan, ^ att
faddrame skulle vara väl kända män och kvinnor o. s. v. Skrifter^
målet, som enligt 1 57 1 års kyrkoordning var en helt och hållet själf-
ständig kultakt utan förbindelse med H. H. Nattvard, sattes
redan genom prästmötesbeslut i Strängnäs 1592 i omedelbart
sammanhang med altarets sakrament.^ Äfven vid stiftssyno-
den här i Upsala 1607 förmärkes ett sträfvande åt samma
håll.’ För hela svenska kyrkan blef denna betydelsefulla an-
ordning först 1686 lagstadgad.
Hvad kyrkoförfattningen vidkommer, så grepo stiftssyno-
dema i äldre tider ganska djupt in på den allmänna kyrko-
lagstiftningens område, om också ej i strid mot gällande kyrko-
rätt Sålunda har »det mesta nya», vår ännu bestående kyrko-
lag innehåller utöfver 157 1 års kyrkoordning, på prästmöten
i de särskilda stiften förberedts.* Särskilda k)n:kostadgar eller
stiftskonstitutioner till supplerande af allmän kyrkolag antogos,
för Upsala stift 1637. En sådan för vår kyrkas folkuppfost-
rande uppgift betydelsefull inrättning som konfirmationen för-
bereddes på stiftssynoder under 1600-talet och blef till följd
af prästmötesbeslut i de särskilda stiften införd under 17 oo-
talet. För de fleste torde vara obekant att redan vid 1607 års
med aooat, som han efiter sitt enwettne hufwud för sig sielf mumlade och intet
hördes, eij heller skattades af det wärde, at blifVa nogare effterfrågat.» Holm-
ström, a. a. s. 199 fF.
^ Så blef år 1610 vid prästmöte i Linköping »afsagdt och samptyckt af toto
dero, om nogon pastor finnes, som brukar heemdoopet (åbsque casu necessitaiis)^
skall [han] blifva priverat officio per tres menses och bota sedhan till domkyrkien
3 daler.» Holmström, a. a. s. 152.
* Det märkliga, för vAra tidigare kulthistoriska författare tydligen okända
Strengnäsbeslutet lyder: lingen tilstädies oskrifftet gåa til Herrens Natward».
Växiö fol.-vol. n:o 7.
’ H. Lundström, Bidrag till kännedomen om Olaus Martini’s episkopala
verksamhet. (Särtryck ur »Samlaren»). Upsala 1893, s. 3, 21.
*• A. £. K nös. Betraktelser Öiver egenheterna i svenska kyrkoförfattningen.
Skrifter saml. och utg. efter fÖrf:s död I, 424. Denne förf. yttrar bl. a.: *Ett
mycket intressant capitel t svenska kyrkoförfattningens historia^ skulle historien
om prestmötena blifva, Materialierna ligga ännu obegagnade i domcapitelsar-
chrvema,i^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
