Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Ur våra äldre prästmötens historia, med särskild hänsyn till Upsala ärkestift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
UR vIra äldre prästmötens historia 113
hvilka oseder numera ej förekomma. Säkert har prästmötenas
inskridande mot mer eller mindre inrotadt oskick 1 församlin-
garna kraftigt bidragit till dettas afskafFande och till skapande
af god folksed. Det torde för öfrigt knappt behöfva tilläggas,
att den äldre tidens oevangeliska uppfattning liksom tillämp-
ning af kyrkotukten naturligtvis äfven i synodalakterna lämnat
spår efter sig, om också mindre där än i domkapitelsprotokollen.
Ett godt exempel på de stråfva medel, som prästmötena
i äldre tider ansågo sig befogade använda både mot enskilda
och hela församlingar, äro åtgärderna mot dem, som tredskades
vid catechismi förhör. Vid 1641 års prästmöte i Upsala beslöts
sålunda, att »de församlingar, som bevisa sig olydige och icke
vilja komma fram till catechismi förhör, skola mista gudstjän-
sten, till dess de blifva lydige», och i Linköping fastställdes
1675, att mot enskilde, som visade tröghet, tredska och försum-
lighet vid dessa förhör följande förfaringssätt skulle tillämpas:
»i) Att pastores tillika med kyrkonämnden ställa dem på något
bättringsrum eller förmedels annat straff på dem exeqvera . . .
nämligen låta sätta dem i en stock utanför kyrkan, såsom i
andre stiften, såväl som åtskilligstädes hS,r i Linköpings stift
brukeligt är, 2) Att därest de ändå intet vilja låta rätta sig,
dem då blifver förment Herrans H. Nattvard, till dess de be-
visa lydno, 3) Att de som intet veta eller vilja lära sin kri-
stendomsstycken ingalunda tillstädjas inträda i äktenskapsstån-
det, förr än de dem lärt.»^
slutligen uteslatande af de förra, så att man vid sädana tillf&Uen brukade »bäre med
sig store bränvinsQerdingar dermed att pläga folket» i klockarestugan. Oskicket
beifrades af prSstmdtet i Linköping nämnda År.
^ Vid samma tillfälle älades prästerskapet att tillhälla »drängiar och poikar,
jämväl ock the äldre, hvar sä behOfvres, at afskära sig thet långa håret, som the nu
på sombtige orter här i stifftet alt för mycket bruka. The som kärutinnan treskas,
slutes ifrå Herrans nattvard, till thess the bewisa lydno. ^ »In publica synodo» i
Weriö den 15 juni 1652 beslöts: »Den som tugger tobak i kyrkian, är han poik
eller drängh, bote 4 */. h. m.; är bofast bonde 3 mark s. m. til fiscum, så ofta
han dermed beslagen blifver eller varder.» Lagergreniana. K. Bibi. Vid samma
synod beslöts, att den länsman, som på kyrkogården uppbar kronoskatt eller där al-
handkde andra ärenden med allmogen, skulle bota hvarje gäng, han därmed vardt
beslagen, en riksdaler till kyrkan. A. ms.
8
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
