Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSKA PARISERSTUDIER UNDER MEDELTIDEN 1 35
Någon studentexamen förekom icke. Men för att följa med
den akademiska undervisningen fordrades dock vissa förkun-
skaper; särskildt måste scholaren kunna förstå och tala det
språk» på hvilket all undervisning bedrefs eller latinet. Detta
sättes ock såsom ett kriterium på en persons egenskap af
scholaris. Då en yngling ville hos rektor anhålla om ett in-
tyg härom (litterae scholaritatis), skulle han personligen infinna
sig hos denne och på latin utan inblandande af franska ord
framställa sin begfäran. Men någon examen var detta icke,
emedan dylika litterse scholaritatis ej voro nödvändiga, utan
endast hade betydelse af ett slags pass för den, som kom i be-
röring med myndigheter utom universitetet och därvid ville göra,
anspråk på scholarprivilegiema. Det är därför att antaga, att
alla eller de flesta scholarer förut genomgått en kurs i hem-
bygdens domskola, och hvad Sverige beträffar veta vi, att åt-
minstone Upsalakollegiet i Paris samt tydligen ock de båda
andra kollegierna voro afsedda för dem, som från de resp.
domskoloma demitterats till universitetet i Paris. De studier,
som där drefvos, voro i regeln blott de grundläggande eller
grammatiska. Huru de varit inrättade i de svenska skolorna,
är icke kändt, men i det stora hela voro de väl någorlimda
likartade i hela Europa, och den skildring, Thurot^ gifver af
denna förberedande undervisning, torde således tämligen mot-
svara den kurs, som de svenska scholarema genomgått före
resan till Paris.
Denna kurs sönderföll i tre afdelningar, af hvilka den första
omfattade innanlålsning, skrifning och den latinska grsunmatikens
gröfsta element, som inhämtades ur den »lilla Donaten» eller
»De octo partibus», ^ hvars regler tillämpades på Catos Moralia.
I den andra afdelningen studerade man i Alexander de Villa-
dei’s Doctrinale syntaxen, prosodien och en del af formläran,
hvarjämte man explicerade några latinska poeter och inlärde
de vanligaste formlerna af brefskrifhingskonsten. I denna £if-
delning ingick ock någon räkning (algorismus). I den högsta
afdelningen inhämtade lärjungen slutligen logikens element
^ De rorganisation etc 94.
’ Se fa&om en svensk af handling af J. Liljeblad: Bidrag till kfinnedom
om den medeltida grammatikmideryismngen (Eranos IV).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
