Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
136 H. SGHOCK
Dä han vid en 13 eller 14 år förvärfvat sig detta kun-
skapsmått, var han färdig att afgå tUl »det latinska kvarteret»
i Paris.
Någon inskrifning vid universitetet förekom icke, och
någon matrikel fanns icke. Den nykomne scholaren hade blott
att anmäla sig såsom elev hos någon viss lärare, och därmed
var han scholar samt delaktig af en dyliks alla privilegier.
Det var således endast genom magistern, i sin egenskap af
dennes lärjunge, som han tillhörde universitetet: »nuUus sit
scholaris Parisius, nisi certum magistrum non habeat». Ansat-
ser till en mera ordnad inmatrikulering saknas dock icke all-
deles. Så finnes från 1285 en af abboten och kansleren i S.
Geneviéve till de olika fakultetemas och nationemas tjänare
utfärdad befallning att i ekonomiskt syfte förteckna alla ma-
gistrar och scholarer, hvilka skulle betala »bursas» till univer-
sitetet,^ och från 1329 hafva vi verkligen en dylik »Computus
bursarum» i behåll, tyvärr dock icke i alldeles fullständigt
skick.’ En annan ansats låg i den — säkerligen ej iakttagna
— föreskriften, att hvarje magister skulle upprätta en lista på
sina lärjungar, »attendentes — heter det betecknande — quod
propter multitudinem scolarium nostre facultatis multorum no-
mina ignoramus, ac etiam qui sunt boni ac legitimi aut ficticii
scholares discemere non possumus».
Någon inmatrikuleringsafgift till universitetet, fakulteten
eller nationen hade scholaren således icke att betala redan af
det skälet, att han alls icke stod i något förhållande till dessa
kmporationer annat än genom sin magister. De nämnda kor-
porationerna kunde väl pålägga honom någon tillfällig gärd,
utgående efter storleken af hans »bursa», men denna uttaxe-
ring drabbade honom blott i egenskap af den och den magi-
sterns scholaris. Den enda bestämda afgiften var därför den
summa, som han betalade magistern för dennes undervisning
d. v. s. för att begagna det moderna tyska uttrycket: hans
enda universitetsutgift var »kollegiengeld» eller — på medel-
^ Chartularium I, nr. 519.
’ Chartularium II, sid. 661. Se den iörsta afdelningen af denna uppsats
•id. 45.
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
