Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
144 H. SCHt^CK
vid ett sammanträde beslutat, att en föreläsare skulle tala med
samma hastighet som en predikant. För brott häremot stad-
gades ganska stränga straff, men påbudet hade det oaktadt
tydligen ingen effekt, så mycket mindre som scholareme tyc-
kas hafva varit afgjorda anhängare af den förkastade metoden.
Förordningen förutsätter nämligen, att scholareme med »rop,
bvisslingar» buller och stenkastning» skulle sätta sig emot re-
formen.
Föreläsningame voro af två slag: lectiones ordinarie och
lectiones cursorie. Samma ämnen kunde behandlas i bägge,
men under det att de förra, inom artistfakulteten, voro anord-
nade af vederbörande nation, voro de senare fria och motsva-
rade således på sätt och vis våra s. k. kollegier; snarast kimna
de väl karaktäriseras såsom repetitionskurs^. En annan olik-
het låg däri, att lectiones ordinarie blott kunde hållas af en
magister, lectiones cursorie däremot såväl af magistrar som af
baccalarei; dock skulle en baccalareus ej äga rätt att cursorie
föreläsa ett arbete, förrän han »åhört» det åtminstone en gång
d. v. & åhört en ordinarie föreläsningskurs däröfver. ^ De senare
eller lectiones cursorie kunde hållas hvar som hälst, de förra
däremot blott i nationens schole. Likaså höUos lectiones ordi-
narie blott under en del af året, egentligen blott under mag-
num ordinarium, de senare und^ hela året, äfven under feri-
erna och oftast också på lofdagama. Däremot var timmen
olika för båda. Lectiones ordinarie började vid solens upp-
gång och skulle vara af slutade vid »tersen» eller den tredje
timmen, så att artistfakultetens magistrar, som själfva voro
scholarer i den teologiska fakulteten, kunde begifva sig till de
teologiska föreläsningarna, som dä först togo sin början. För
att ej konkurrera med lectiones ordinarie fingo lectiones cur-
sorie därför icke hållas förr än efter »tersen».’ Men denna
ordning iakttogs tydligen ganska oregelbundet 1367 klagar
fakulteten öfver, att scholarema föredrogo att sofva om morg-
narna och att magistrarna böljade sina föreläsningar först vid
den tid, då de med rätta skulle hafva aislutat dem och begif-
^ ChArtularium I, nr. 461.
’ Chartularium I, nr. 137. Dir gifvas nftgra andra, men detaljerade be-
•Ubnmelser om f&reUsningvtidema. En föreUsniqg vaxade i regdn en timme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
