Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Näx 4essa fyra nationer tillskapad är icM kfindt. 124^9
fuaouos åi^ med säkei4>(9t^^ och 1255 omtalaa de ååaem »quat-
tji^or NaJtionum ab aotiquo Eap;»iua dtstanetaruau.? Meo san«o-
lijkt /existerade dB redan la^, ty ett detta å^ till »univemis
s ^ctool ari bu» Paiisius ooiffsioraatibuA» rik^tadib på£^ebref talar
9111 »quatuor procuratoribus veetria?.’ D» fyra naläenecpa
^ulle då hafya i4>p&tått någ^m gftjig meUaa«fljr€o 1229 och
i;237, Dessa fyra natioo/er voro den gaUikansIca» den pj^caj:-
diska, den normandiska och den anglikanska» I viss ma-
ning kunde alla dessa anses sAsom inhemskt franska, ty En^r
land var ju ända från Vilhe)» Eröfrarens tid intill ett godt
stycke in på 1200-talet blott en franskt biland, inem hviUoet
franskan var de bildade klassemas spräk. M^i just vid denna
tid böljade å den andra sidan en engelsk nationalitet att fram-
träda. Ett uttryck bårför ajro de nybildade uni.v<»si^eten i Ox*
förd och Cambridge> ^ och i följd därai kozn den engelska natio-
nen att intaga en sårställning inom det parisiska univenritetpt
Natio angllcana blef nämligen allt mer och m^ »frtadiogfr
nationen», till h vilken alla från norr och öoter kommande ut-
ländingar anslöto sig ^; så småningom upphörde engelsmännens
resor till Paris — i och m,ed det att det engelska universitetsr ,
lifvet utvecklades — och nationen kom då företrädesvis att !
bestå af skottar — engelsmännens gamla axffiender — tyskar
och skandinaver.
Då protokollen för natio angUcana börja eller 1353, hv
nationen redan faktiskt så godt som i4>phört att vara engelsk.
Under det att engelsmännen förut varit så talrika, att de kunde
gifva sitt namn ät en gata» vicus anglicorum (nu Rue des
^ Chartularium I, nr. 187.
’ Chartularium I, nr. 256.
* Chartalarium I, nr. 116.
* De äldsta säkra imderrftttelser, vi hafva om dem, ftro fria bOrfan af laoo-
talet. I Oxford har dock en lärd skola funnits redan på 11 00-talet Däremot är
den vanliga uppgiften, att Oxfords universitet grundats af konung AUred» en ren fabd.
^ I viss män kan detta också sägas om natio gallicana, som upptog italie-
nare» spanjorer och proven9aIer (då ännu ej fransmän), men det franska elementet
var alltid inom nationen det vida öivervägande. Dessutom bl^fvo pTOveD9«lema
allt mer odi mer fransmän, mider det ati natio aogUcaaA aUt mer och mer blof
en rent utländsk nation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
