Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSKA FÅSJSEBSfWam WDBB MEDBLTEDEN l|^7
aAglais) i Qiiaxtier latin,, haftr^ dd. lui si go^^fkam ti^myum^
odi af protokollML att dOnaa tjrck^ siellan äienim cMshi 1496
9j tnBT än qu^ engslsi^Ao ha^vaaflagt examaa vid Pariser?
uoiv^THteti^ 1U3 bl^ WiOalnuia de EUmyaland.bB£cabiiaiia
ocb Tfaonaa de B«%y angUcus liec^tiatua, men. Willebniis ,dd
iEaatobnigia^ som aamnDa ftr ann}é]4e si^r ^^^ U^eotiatesafieii»
hade. — liksom Thcmiaa de Bray, — förut studerat i Sngland
QcA. ville 6} ens beBY&i}a dea-^^gelaka nationens sta^gair,^ hvaf;*
f<^ han föFvAgradea examen*. 1345 afadeQ licentiatexameo al
tve engelsmän Thomas Sanera» Rx>beEtua Semere ocbi.Robeitua
Gramovn, hviUca bida s^iare ^tven blefvo magistrar- 1349
blef Robertus Ponte&racto liisentiat och 1397 Christoptoma
Bontfr^t magister sedan han året. förut determinisrat r— såle-
des blott tre magistrar på. 73 år, odi ingen af dessa synes
hafva stannat kvar såaom regeos. I. en förteckniag från 1331
på nationens samtliga magistri a^tn regentes* fbrekommer
ingen engelsman, och i den förut omtalade bost^dslistan. firåa
1329 upptagas yttevst fiL engelsmän, (blott två, scxn direkt be*
tecknas såscwfi anglici).
Detta var således natio anglicaiia. Men spår af .den^äldifer
mera månghöfdade indelningen i : landsmanskap finnas dock
såväl inom natio anglieana som inom de andra nationerna-
Dessa spår haiva vi i de s. k. »provinserna». Bäst bevarades
dessa i natio gallic^ia, som långt in i senare tid var indelad
i fem provinser: Parisiensis, Senonensis, Remensis, Turonensia.
och Biturieenj^, och dessa bib^öUo alltid en vis3 själfstäAr
d%het gent emot hvarandra. Så bestämdes det 1335, ^^ att
nationens elektor vid , rektorsvalet skulle första gången tagaa
ur provinda Parisiensis, andra gången ur provincia Semmeesis
o. s. v. Äfven beträfiande andra ämbeten inom nationen skuUe,
»gammal sed» bevaras, så att hvarje provins utsåg elektorer.
I Natio Normannorum äro spåren af. denna provinsin-
delning svagare, men de röjas dock i den egendomliga 1336
antagna valordningen.* I en l^ufva skulle neonens, bedell
^ Naturligtvis kan j^ h^fv» förbisett n^^gra«
* Chartularium II, nj, 955..
’ Chaitnlarium U, ]ur« 999*
* Chaitularium II, nr. 997.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
