Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. I. Den kyrkliga indelningen och prästrättigheterna på Gotland. (Historik.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
22 2 H. LKVIX
slag till öfverenskommelse mellan tiondegifvare och tiondeta-
gare, som ändtligen åvägabragts, utgått därifrån, att frågorna
om pastoratsförening och lönereglering varit med hvarandra
förbundna, och att sålunda riksdagens beslut i den senare
punkten icke kunde gälla, då den förra förfallit. Därföre före-
slogo de, att de båda frågorna nu skulle skiljas åt. Därföre
kunde de också yrka på att hela »kronotionden» fortfarande
skulle utgå till prästerskapet. Någon inskränkning i disposi-
tionsrätten däröfver för prästerskapets räkning — det var tv’d-
ligen deras åsikt — hade icke kommit till stånd 1834.
Det är märkligt att vid riksdagen 1866 ingen enda röst
höjde sig, som häfdade denna mening, att sålunda det got-
ländska prästerskapet ännu ägde full laglig rått att åtnjuta
hela kyrkotionden, och att denna dess rättighet vore skyddad
af prästerskapets privilegier. Statsutskottet är dock i sitt ut-
låtande inne på rätt stråt Efter erinrande därom, att kam-
markollegium nu frångått sitt förslag om sammanslagning, he-
ter det: »Då således den förutsättning, som legat till grund
för rikets ständers vid 1834 — 1835 årens riksdag meddelade
beslut angående dispositionen af kronotionden från Gotland,
måste anses hafva förfallit», så borde detta beslut icke få ut-
göra något hinder för att bringa till verkställighet regleringen
af prästerskapets inkomster, hvarför utskottet tillst3Tkte k. m:ts
förslag. Det är sant, att sammanslagningen var en förutsätt-
ning, men den var på samma gång en del af beslutet 1834.
Därföre borde slutsatsen till de af utskottet framställda pre-
misserna hafva fått den lydelsen, att dä beslutets ena del, som
på samma gång var en förutsättning för den andra, fallit, enär
den ej vunnit k. m:ts bifall, så borde äfven den senare delen
anses hafva fallit, och kunde den sålunda icke utgöra något
hinder för en efter andra grunder företagen lönereglering.
Tydligen var frågan vid 1866 års riksdag icke rätt utredd.
Den afgjordes också tämligen . summariskt.
Efter under mer än ett hälft sekel så godt som oafbru-
tet förda förhandlingar stod man ännu och stampade på samma
punkt. Någon reglering hade ännu icke kunnat bringas till
stånd vare sig af pastoratsindelningen eller af prästerskapets
aflöning. Den senare frågan skulle dock nu, på grundvalen
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
