Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. I. Den kyrkliga indelningen och prästrättigheterna på Gotland. (Historik.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BIDRAG TILL VISBY STIFTS HISTORIA 2 2^
af de båda nämnda riksdagsbesluten af 1834 och 1866, hvil-
kas rättsliga giltighet dock äro tvifvel underkastade, snart
lösas. Det skedde i sammanhang med den senaste allmänna
löneregleringen. Vid den tid, riksdagen fattade det sista af
de nämnda besluten, var den i enlighet med förordningen den
II juli 1862 valda löneregleringsnåmnden på ön redan i full
verksamhet. Den arbetade under åren 1865 och 1867.
Hvad åter pastoratsindelningen beträffar, skedde icke hel-
ler nu någon förändring. Enligt den nyssnämnda förordnin-
gen ägde nämligen löneregleringsnämnderna att »hos k. m:t
göra framställning ej mindre om delning af pastorat eller inrät-
tande af ny komministratur än ock angående indrag-
ning af redan befintlig komministertjänst och i förening där-
med om sammanbyggnad af kyrkor», § 3 mom. 6. Enligt
denna bestämmelse kunde vid löneregleringen, hvad nu Visby
stift beträffar, sålunda icke någon sammanslagning af pastorat
komma i fråga, då den kungl. förordningen endast talade om
delning. När därföre i enskilda fall — så var förhållandet i
Vall och Stenkumla — vid löneregleringsnämndernas samman-
träden fråga om sammanslagning väcktes, förklarade sig nämn-
den icke befogad att upptaga frågan.
Hvad komministraturer däremot beträffar, talar förord-
ningen i ’det nyss anförda momentet både om inrättande och
indragning af sådan befattning. Att öka de prästerliga krafterna
i Visby stift kunde ju icke komma i fråga. Däremot föreslogs
indragning af en del komministraturer. Stiftet hade, då fasta
kaplansbeställningar ursprungligen inrättades på landsbygden,
erhållit 8 sådana befattningar, nämligen, såsom ofvan blifvit
sagdt, i de pastorat, som bestodo af 3 församlingar, Rute,
Sanda, Stenkumla, Dalhem, östergam, Kräklingbo, Vänge och
Fardhem. I Lärbro hade visserligen, såsom äfven omtalats,
komministersboställe upplåtits genom det ofvannämnda kunga-
brefvet af 1693, men någon komministratur hade aldrig in-
rättats. Af de 8 kaplansbefattningarna hade den i Stenkumla
in dragits, redan innan löneregleringsnämndema började sin
verksamhet, genom kungl. bref af den 9 juni 1863. Af de
återstående 7 föreslogos af nämnden till indragning de i Rute,
östergarn, Kräklingbo, Vänge och Fardhem. Sålunda endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
