Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - N. Jacobsson. Från en forskningsresa till Herrnhut. Nya bidrag till den svenska herrnhutismens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 NILS JACOBSSON
Den urartade pietismen och mysticismen utöfvade en två-
faldig verkan. Genom sin af de dåvarande förhållandena fram-
kallade, häftiga och hänsynslösa polemik mot och kritik di stats-
k}n:kans präster väckte den dessa delvis upp ur sin dvala till
att med mera förståelse söka tillfredsställa folkets starka religiösa
behof. Genom sin kritik af den ortodoxa läran, en kritik, som
delvis var berättigad och välbehöflig, och genom sitt förakt
för allt 3rttre och för det historiskt gifna i kristendomen blef
den, med den rationalistiske mystikern Johan Konrad Dippel i
spetsen, den förnämsta banbr3rtaren för den neologiska kristen-
domsuppfattningen.
Huru ställde sig nu Z. och hans anhängare till dessa dip-
I)elianer, mystici och sekterister? Var deras fromhet och kyrk-
liga hållning af samma slag? Huru förhåller det sig med den
vanliga beskyllningen, ^ att hermhutarne redan från böljan upp-
trädde såsom separatister och irrlärare?
Sannt är, att Z. af händelsemas gång först fördes i be-
röring med dippelianemas krets, till hvilken Grundelstjema
utan att själf vara dippelian hörde.* Men vi hafva redan (sid. i6)
nämnt, att han i ett bref af den ^^/e 1730 varnade Grundel-
stjema för Dippels lära, som förrådde 3rtlighet och brist på
innerlighet i förhållandet till Kristus. På hösten samma år
uppsökte Z. personligen Dippel i Berleburg för att söka få en
ordnad församlingsbildning efter hermhutiskt mönster till stånd
bland de där församlade separatistema. Äfven Dippel besökte
då Z:s religiösa sammankomster och ett vänskapligt förhållande
dem emellan inträdde för en tid, hvarvid Z. inbillade sig hafva
omvändt Dippel till den ortodoxa satisf éiktionsläran. * Detta
förklarar, att han i ett senare bref till Grundelstjema (af d. */s
1 73 i)* uttalar de bästa förhoppningar om Dippel. Men vän-
* Se Cornelius, C. A., Svenska kyrkans historia etter reformationen, II,
76, 77-
» Vid Dippels besök i Stockholm var G. i Tyskland. G. försäkrade i tre
bref till Z. (af d. *®/i3 1 730, d. "Va 1731, d. V* 1739), att han ej blandade sig i
den Dippelska saken, utan förblef i enfalden. Han instämde med Z. i, att det
bästa var att undvika ordstrider och meningskäbbel, som blott uppblåsa 3rtUga
sinnen och som »sällan göra en korsbroder».
’ Becker, a. a., sid. 268 fi. Bender, a. a., sid. 126.
* R. 19, F. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
