Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - N. Jacobsson. Från en forskningsresa till Herrnhut. Nya bidrag till den svenska herrnhutismens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frIn en fobskninosbesa till hebrnhtjt 23
skapen varade ej länge. På grund af »kontinuation af sin
hedniska teologi» blef Dippel 1731 utvisad från sammankom-
sterna i Berleburg, hvarefter de blefvo hvarandras ifrige mot-
ståndare och bekämpare. Zs kritik af Dippel rörde dels hans
metod dels det resultat, hvartill han kommit i sin Démonstratio
evangelica. Gentemot hans filosofiska demonstrationsmetod
betonade han från denna stund, att tron på försoningen ej kan
framtvingas genom log^k bevisföring utan måste upplefvas
och erfaras på praktisk väg genom personlig beröring med
den historiska personen Jesus Kristus. ^ Äfven mot det re-
sultat, hvartill Dippel kom, hans förnekande af rättfärdiggö-
relsen genom tron på Kristi f(!)rtjänst och tillfyllestgörelse in-
lade Z. sin kraftiga gensägelse. Det märkliga är nu, att denna
uppfattning af försoningen och af Dippels lära synes hafva
klarnat för Z. genom korrespondensen med de svenska vän-
nerna Grundektjema och särskildt C. M. von Strokirch, som
var Dippels värme anhängare och partiets chef i Sverige.
/ brefoet till von Strokirch af den 14 april 77 j/ ^ framlägger
han nämligen för första gången sin kritik af den dippelska
ståndpunkten såsom svar på von Strokirchs bref till honom
af d. *^/9 1730, däri han dels skildrat, huru splittrade och för-
skingrade de svenska pietistema blifvit genom Dippels besök,
dels tagit Dippel i försvar, förklarande, att hans lära innehöll
»djupa saker och hemligheter, som ej hvar och en kunde smälta»,
men dock klandrat hans köttslighet, spetsfundighet och sken-
helighet Detta bref af den 14 april 173 1 betecknar i själfva
verket den måhända betydelsefullaste vändpunkten i Z:s åskåd-
ning, hvilken alltså inträffade redan 1731, mellan den Vb
(brefvet till Grundelstjema) och den 1*/* (brefvet till von Stro-
^ Därigenom skilde sig Z. på ett fördelaktigt sätt från rationalistema, som
saknade historisk blick för kristendomens enastående betydelse.
’ Mot Becker, a. a., sid. 275 fSlj. 296 följ., och anm. n:r 147, som menar,
att detta bref är af d. ’Vio 1732 (eller 173 1). Att detta första af honom nämnda
bref, som finnes tryckt i Z:s Freywillige Nachlese I, 243 följ. (1735) år skrifvet
d. **/* 1 73 1 framgår med iall tydlighet af von Strokirchs svar därpå af d. V» 173 1.
Det andra brefvet, som enligt Becker skrefs omedelbart därpå, och som finnes tryckt
å samma ställe som det första, är af d. ’Vi o 173I) hvilket framgår af Hermhats
diarimn och vpn Strokirchs svar af d. Vi 1732.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
