Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - N. Jacobsson. Från en forskningsresa till Herrnhut. Nya bidrag till den svenska herrnhutismens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 NILS JACOBSSON
i Främmestad, missionerade i västra Sverige. Lyckligtvis läto
ej alla hermhutiskt sinnade präster i Sverige leda sig i led-
band af dessa båda anförare. Man bör därför skilja mellan
en mera sund riktning inom den svenska hermhudsmen, till
hvilken t ex. Thore Odhelius i Stockholm,^ Daniel Grau i
Västerås* och Christian Ulrik Lenberg i Göteborg* hörde,
och en mera osund, svärmisk riktning med hufvudsäte i Stock-
holm och Främmestad. Den sen£U’e riktningen hade dock en
lång tid öfvertaget Under Wervings ledning indelades Stock-
holmskretsen i »körer», efter kön och familjeförhållanden (de
»lediga», d. v. s. ogifta bröderna bildade en kör, de lediga
systrarna en, änkorna en, de grifta en, de större flickorna en
och barnen en) samt i ett 30-tal »sällskap». Dessa kretsar,
som hade sina olika sammankomster och möten, leddes af sär-
skilde utvalde »arbetare», omkring 25 till antalet, hvilka ofta
samlades hos familjen Werving till konferenser, bönemöten
och vaknätter. Äfven bland studenterna i Upsala och Stock-
holm bildades genom pastor Olof Crren några sädana kretsar,
till hvilka omkring 25 studenter hörde.* Den förnämsta bland
dem var den redan då såsom ett filosofiskt snille allmänt be-
kante fil. mag. Anders Knös, ^ hvilken på grund af sin reli-
giösa väckelse bröt med den wolffianska filosofien, hvars baner-
förare han förut vzirit, öfvergaf den akademiska banan, sålde
sitt rikhaltiga filosofiska bibliotek och lät prästviga sig för
tjänstgöring i Skara stift, hvarest genom hans kraftiga för-
kunnelse och vittnesbörd en herrnhutisk väckelse snart upp-
^ I början af är 1749 skreh’o han och n&gra andra präster ett bref till Z.
och begärde förklaring öfver några af hans läror, som de ej kunde gilla (se nedan).
* Daniel Grau beskylles af Wervibg för att ha mera i hufvudet än i hjärtat,
men får samtidigt de bästa vitsord af Odhelius, hvilket tyder på, att han ej gillade
känslosvärmeriet.
’ Med anledning af Z:s Pennsylvanische Reden bröt Lenberg med Becklind
och Tengbom och motarbetade den osunda hermhutismen i Göteborg. På hans sida
stod en annan hermhutiskt sinnad präst, Petrus Arfvtdsson i Gräfsnäs, Skara stift.
* Se Olof Grens odat. bref till Sven Rosén 1745 (R- *9» F, 4), däri han
lämnar en »katalog öfver ett hemligt seminarium af väckta studenter».
^ Om honom se Rob. Sundelin, Svedenborgianismens historia i Sverige
under förra århundradet (Upsala 1886) sid. 117 fF. Att hans religiösa väckelse
var af herrnhutisk art, har hittills ej varit kändt. Han uppgifves af Sundelin
hafva stått under den spenerska kristendomsåskådningens inflytande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
