Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - N. Jacobsson. Från en forskningsresa till Herrnhut. Nya bidrag till den svenska herrnhutismens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FrIn en* FOBSKNINeSBESA TILL HERRNHT7T 53
t. O. m. hafva slutat med en liten improviserad bal o. s. v. ^ Detta
var, hvad man kallade, >en salig sidohålsperiodU Sexuella för-
hållanden behandlades i tal och sång jpå ett öppet, hänsynslöst
sätt, som föregafs vara barnsligt och naturligt, men måste be>
traktas såsom rentaf osedligft Särskildt i det år 1745 utkomna
»tolfte anhanget» till sångboken träder denna anda i dagen.
Åfven i andra länder började snart genom inflytandet
frän Tyskland en liknande urartning inom de hermhutiska
kretsame, icke minst i Sverige, hvarest det andliga förfallet
dock ej blef fullt så stort som i Hermhaag och Marienborn.
Redan den förutnämnde Erland Becklind synes hafva varit
påverkad af den nya riktningen, men den egentlige upphofs-
mannen till densamma i Sverige blef fil. mag. Peter Werving
från Gefie. Såsom student hade han först slutit sig till dip-
pelianismen, men sedan i Tyskland ingått i brödraförsamlingens
tjänst, blifvit prästvigd och verkat dels i Schlesien såsom före-
ståndare fbr en församling, dels i Marienborn såsom lärare vid
pedagogiet därstädes. Genom umgänget med Christian Re>
natus von Z. och Joh. v. Wattewille drogs han här med in i
den svärmiska riktningen. På sommaren 1743 började han i
sina bref till de svenska herrnhutame framhålla, att de måste
blifva mera barnsliga och enfaldiga, och att de borde hafva en
beständig och oafbruten, innerlig känsla af blodet. Genom att
blifva helt intagna i Kristi sida och lära sig, hvad det är »att
simma i blodet», skulle de blifva rätt saliga och muntra.^
Utom Peter Wervings bref bidrogo äfven de förut omnämnda
meddelandena från församlingens missionskonferenser och för-
samlingsdagar att förbereda den nya riktningen. På nyåret
1745 kommo Peter Werving själf med fru, hvilken var tyska
och äfven medlem af brödraförsamlingen, samt Erland Beck-
linds fru, likaledes tyska, till Sverige. Genom dessa personers
inflytande kom alltså år 77^5 svärmeriet från Tyskland öfver
ttU de svenska kretsarne. Från 1745 till 1751 var Werving
ledare för rörelsen i östra Sverige med Stockholm såsom ut-
gångrspunkt, under det Becklind, som nu flyttade till Tengbom
^ Se Ritsdil a. a. III, 402.
’ Se Hedvig och Ulrika Eleonora StrOmfelts bref till Peter Werving, dat.
Stockholm d. V» 1743. (R. I9> F, 5).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
