Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. O. Lindfors. Om stenhuggarmärken och deras förekomst å gamla svenska kyrkor (Med planscher)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STENHUöeARMÄRKEN A GAMLA SVENSKA KYRKOR 97
ersättning.^ Detta förklarar delvis oregelbundenhetema i mär-
kenas förekomst men dock ej fullständigt; man måste i många
fall tillgripa förklaringsgrunder sådana som: olika bruk inom
olika vandringstrupper af byggarbetare eller inom olika bygg-
hyttor, i senare tider vidtagna grundliga reparationer å bygg-
naderna o. s. v. — Mycket förblir dock i dessa stycken oför-
klaradt och underligt.
Hvad angår samlingsplattorna, så ha de förklarats sä,
att de förnämsta arbetame vid verket — stundom från olika
tidsperioder — velat öfverlämna icke sina namn men hvad
som inom yrket var detsamma: sina märken till eftervärl-
den. Under bygghyttans blomstringsperiod var, som förut an-
märkts, hvaije märke nytt för hvarje person och olika aUa
föregående eller åtminstone alla inom samma bygghytta eller
byggprovins utdelade. Till följd häraf blefvo märkena under
arens lopp allt mera komplicerade och tillkrånglade — de
enklaste hade naturligtvis redan tagits — ; häraf åter följer, att
man ofta på märkets utseende och typ kan någorlunda bedöma
dess tidsperiod; och detta åter har en stor betydelse för upp-
skattandet at de olika byggnadsdelarnes ålder inom ett stort
byggnadsverk, hvars uppförande utsträckts öfver långa tide-
r)rmder. De romanska tecknen se därför annorlunda ut än de
götiska, och dessa annorlunda än senrenaissansens. Strassbur-
gerdömens stenhuggarmärken kunna ej förblandas med dem
på Zwinger eller Hofkyrkan i Dresden; och på Heidelbergs
gamla slottsruin kan man i tecknens typer på dess olika delar
följa de olika seklemas byggnadsverksamhet. Jämför äfven
på mina taflor här nedan t. ex. de enkla romanska tecknen
r:ris 7, 19, 21 och 27, alla från Lunds krypta med de mera
komplicerade från Linköping och från Örebro-kyrkans portal,
hvilka härröra från den svenska gotikens fullhetsperiod vid
slutet at 1300-talet.
En annan intressant fast ej så betydelsefull följd af denna
märkenas egenskap att vara individuella och personliga är den,
att man med hjälp af dem kan följa en gesäll på hans s. k.
^ Möjligen Sr detta skSlet till, att å de andliga riddarordnarnes borgar t. ex.
Morienburg i Preussen de Distan totalt saknas. Jag liar där blott funnit ett enda
ntärke, nimiigen i »das Hausoointhur*Ziinmer».
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
