Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. O. Lindfors. Om stenhuggarmärken och deras förekomst å gamla svenska kyrkor (Med planscher)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
qS a. o. ukbfors
»resor> eller vandringar från ställe till ställe. En gesäll kunde
ej bli upphöjd till mästare, förrän han gjort minst tre resor
d. v. & arbetat på 3 olika arbetsplatser. Så är bland mina
afbildningar märket n:o 74 från Lundaddmen detsamma som
n:o 89 å domkyrkan i Linköping, likaså återfinnes Lundamär-
ket n:o 59 i n:o 78 från Skara, n:o 93 från Linköping och n:o
128 från Vadstena klosterkyrka o. s. v.
Märket n:o 44 från Lund och dito n:o 123 å Vadstena
klosterk3^ka förekomma äfven på Trondhjems-katedralen.
Märket n:o 41 från Lund påträffas egendomligt nog så-
som ett unikt märke i porthvalfvet på det eljes mårkestomma
Vadstena slott^ (n:o 135 i min samling); vid den tid då Vad-
stena slott uppfördes (midten af 1500-talet) var redan seden att
inhugga måb^ken så godt som öfvergifven i Sverige, ty reforma-
tionen gjorde bygghytteväsendet ett svårt afbräck; men då
man vet, att kung Gösta lät taga byggmaterial till det nya
sk>ttet från gamla Ostgötakloster, Alvastra, Skenninge m. fl^
så är det ju ganska troligt, att stenen med detta triangel-
märke härstammar från något sådant håll och således tillhug-
gits långt före Gustaf Wasas tid. Något liknande gäller nog
också för de märkta basalstename till portalen vid zoologiska
museet i Lund, uppfördt på 1840-talet
N:o 117 från Alvastra och n:o 126 från Vadstena klo-
sterkyrka äro samma märke, men märket 114 (liggande ellips)
är ej detsamma som den stående (117 och 126).
Blifven mästare bibehöll gesällen sitt tecken men fick
det vanligen satt inom en sköld; ofta förekommer ock, hvad
mästarne beträffar, namnet utskrifvet med eller utan åtföljande
märke med eller utan sköldram och anbringadt på en fram-
trädande plats å arbetsprodukten, oyggnaden eller stenskilde-
riet. Så t. ex. förekommer namnet Adam jämte åtföljande
lilla, så här utseende märke x* ^ ^^^^ randen af ett stenskil-
deri, som ännu hänger på väggen i den s. k. stenstugan i
^ Å Örebro slott, inre borggården och nordöstra portalen lära äfven mfirkm
finnas, enligt hvad rektor Grandmsan godhetsfullt meddelat mig. Jag har ej sett
dem s)älf och kan ej yttra mig om deras utseende motsvarar portalens årtal 1584;
. de kanna ju möjligen tillhöra stenar, som bflmtats från något klotter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
