Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. O. Lindfors. Om stenhuggarmärken och deras förekomst å gamla svenska kyrkor (Med planscher)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STEXHUGOäBMÄRKEN a gamla SVEICSKA KYRKOR 99
Glimmingehus i Skåne; ^ då man vet att holländaren Adam
van Dur en omkring år 1500 var sysselsatt med byggnads*
arbete hos Jens Holgersen Ulftand, ägaren och uppbygga-
ren af Glimmingehus, samt att han samtidigt eller sedan fick
i uppdrag att restaurera Lunds domkyrka, så är det väl sanno-
likt, att detta namn Adam just betecknar van Dur en; det
fanns nämligen fordom på en numera borttagen sträfpelare å
södra ytterväggen at Lundakatedralen en inskrift, ^ där namnet
Adam förekom i stor majuskelskrifk, hvarje bokstaf inramad
inom en sköld; och ännu står namnet på brunnskaret i Lunds
krypta ofvanför den bekanta bilden af fåret och lusen (äfven-
ledes aftecknadt hos Sjöborg).
Exempel på att byggmästares och stensnidares fulla namn
irhuggits å deras verk, vare sig dessa nu äro kyrkor eller
med figurbilder utsirade delar däraf, finnas eller funnos ej så
iltaliga äf^en hos oss: en inskrift i Linköpingsdömen bevarar
namnet af mäster Gerlach från Cöln (»magister Gierlach de
Colonia»), östra Herrestads kyrka i Skåne namnet Carl Sten-
mester,* Skälfvums kyrka i Västergötland nära Husaby nam-
net Othelric,* Hélgevi kyrka på Gotland namnet Lafrens
Botvinson,’ Roma klosterk3rrka, äfven på Gotland, namnet
Wigarus,^ och slutligen är det okända och omstridda nam-
net Jacob Charra, som jämte ett märke står att läsa inom
en sköld på en pelare i St Nicolsd ruin i Visby, enligt min
mening sannolikt namnet på en af kyrkans byggmästare; just
den omständigheten, att skölden bildar ett med pelaren och
således är ditmejslad samtidigt med den senäres uppförande,
talar for, att namnets bärare var en stensnidare eller bygg-
mästare snarare än en donator eller prelat, såsom någon gis-
sat Jag har därför tagit det med bland de Gotländska mär-
kena i min samling.
Hvad beträfifar stenhuggarmärkenas geografiska utbred-
ning i de skandinaviska länderna, så finnas de flerestädes i
^ Afbildadt i Hildebrands Sveriges Medeltid, II delen, afdehi. adelahiuet.
* Återgifven i Sjöborgs »Samlingar för nordens fomålskare» (fig. 127 pl. 28).
’ Enligt Brnnius.
* Enligt Hildebrand, Sveriges Medeltid.
* Lindström, Gotlands Medeltid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
