Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet 1681—1724
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS GBUBBS LIF OCH VERKSAMHET 1 35
Att Hemösands konsistorium låtit dylik befordring komma
sig till last mer än en gång, därom vittnar bland annat Umeå
stads protokoll för den 2 september 1723. Borgerskapet be-
slöt enhälligt på magistratens förslag anmoda landshöfdinge-
ämbetet att hos konsistorium föreslå studeranden Karl Hassel-
qvist från Stockholm till erhållande af en vid Umeå skola
ledig lärarebefattning, men med det förbehåll, att om konsisto-
rium skulle vilja afslå stadens begäran härutinnan, så ville
dess invånare icke erkänna någon annan, som emot deras vilja
och vetskap därtill skulle sättas, utan förbehölle sig rätt att
besvära sig hos Hans Majrt, helst efter de då ville bevisa, att
konsistorium både där och annorstädes vid skolorna tillsatt
sädana lärare, som därtill på intet sätt voro vuxne och skick-
lige, tiU ungdomens fördärf och obotliga skada.
Landskamreraren Wahllöf namngifvér vid samma tillfälle
flere af konsistoriet tillsatte, oduglige lärare, af hvilka må
nämnas en viss Saedenius^ i Piteå, som var så oförsvarlig, att
både prosten Selander och rektor Gran protesterade emot hans
tillsättande, men icke desto mindre af biskop* Wallin erhöll
sysslan. Slutligen förklarar landskamreraren, att han med hän-
syn till konsistoriets sätt att vårda sig om skolorna för sin
del ej kan anförtro sina barn åt någon, som konsistorium efter
vanligheten torde tillsätta.
Redan af det, som förut är sagdt, kan nian förstå, att
den stiftstyrelsen åliggande kontrollen öfver underlydande inom
kyrka och skola mångenstädes måste hafva varit af en föga,
verksam art * Om bristema i detta hänseende bära flera kongl.
bref till konsistorierna tydligt vittnesbörd. Så t ex. talar Karl
XI i sitt bref till alla rikets konsistorier af den 18 februari
1695 om öfvermåttan stor vårdslöshet hos präster, och ett
kongl. bref af den 31 januari 1722 befaller Hemösands konsi-
storium att skyndsammast inkomma med underdånig berättelse
angående orsaken till, att kjrrkodisciplin och katekesförhör i
^ J. J. Saedenius f. 1689, student 17 14, kantor i Hemösand 17 15, kollega
i Piteå 1720, ddd 1759. (J. F. Biberg, Hemösands stiAs herdaminne).
’ Superintendenten omtalas nästan alltid utom i kongl. bref och förordningar
under titeln biskop.
• Jfr H. Lundström: Laurentius Paulinus Grothus Hl, sid. 33 — 34, 66, 73.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>