Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet 1681—1724
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 EDVABD WERMCBANTZ
vis hafva förekommit. Enligt Grubbs framställning var lik-
giltigheten för studier så stor, att man ej ens vårdade sig om
att underhålla det lilla kunskapsmått, man före ingåendet i
ämbetet inhämtat, mycket mindre då att utvidga detsamma.
Han skrifver nämligen, att prästerna, så snart de blifvit ordi-
nerade och fått plats, gemenligen lägga bort alla sina studier,
och att de, ehuruväl de i sin ed lifligt förpliktat sig att årli-
gen och dagligen förkofra sig i Guds kunskap och göra ett
godt framsteg i sina studier samt ingalunda försumma och
nedlägga dem, dock till största delen blifva så värdslösa och
försumliga, att de icke allenast icke mer förkofra sig, utan
därtill förgäta det lilla de lärt, alldeles som om de edligen
skulle hafva förpliktat sig till att aldrig mer lära något, utan
i stället förgäta hvad de läit. ^ »Allt deras studerande», 3rttrar
han vidare, »består uti några predikningars öfverläsande, som
de antingen själfva utaf någon postilla afkopierat eller i form
af gamla koncepter tillhandlat sig ur något sterbhus eller ock
ärft»2
Men äfven om prästernas teoretiska utbildning under
ifrågavarande tid i allmänhet varit bristfällig, och de icke
heller själfva förstått att uppskatta dess värde så mycket, att
de efter inträdande i ämbetet fortsatt sina studier, skulle de
ändock, om blott det rätta herdesinnet förefunnits, kunnat ut-
öfva en välsignelserik kristlig verksamhet
De berättelser, som samtida handlingar meddela oss om
prästers ämbetsförvaltning och enskilda lif, visa emellertid, att
äfven det rätta herdesinnet mångenstädes saknades.
Under det föregående århundradet hade ett ensidigt in-
tresse för lärans renhet i icke ringa mån trängt medvetan-
det om vikten af ett kristligt lif i skuggan. Den rena lärans
försvar och villfarande lärors bekämpande utgjorde hufvudsyn-
punkten vid de teologiska föreläsningarna för de blifvande
prästerna. Desse kände därför bättre till allehanda främmande
kyrkors, sekters och partiers verkliga eller dem pådiktade vill-
farelser samt konsten att vederlägga dem än de kände sin
^ Detta förhålhmde gaf anledning till införande af den intiil år 1884 för
vissa prästerliga tjänstebefattningar obligatoriska s. k. pastoralexamen.
* Kyrkostatens i Sverige förfall o. s. v., I, § 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
