Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Bergman. Religionsmålet mot studenten Erik Molin 1734—1739
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KELIGIONSMALET MOT STUDENTKX ERIK MOLIX ZZ-J
Uttrycket »Kristi förtjänst, som tillräknas den troende
människan till rättfärdighet», påminner i mycket om ett juri-
diskt förhållande, då det dock skall beteckna ett innerligt per-
sonligt lifsförhällande mellan människan och hennes Gud. Det
har dock, rätt fattadt, det djupaste berättigande, hvilket till-
fyUets framgår af Skriftens begagnande af dylika betecknings-
sätt för återlösningen. Emellertid, detta uttryck kunde Molin
såsom piestema för öfrigt icke förlika sig med. »Den frasen
Kristi förtjänst behagar mig intet, utan tror jag på Kristus
såsom den man, i hvilken och genom hvilken Gud beslutat
att verklig^en upprätta det som förlorat var. — Kristi förtjänst
är en fristad för att undfly Kristus, när han rörer på våra
samveten och vill förstöra djäfvulens verk med sin eld och
andes dom. — Genom den tillräknade rättfärdigheten sättes
all helgelse ur ögnasiktet såsom en bisak, som därmed ingen
gemenskap hafver, men så formerar man sig ock, jämte den
tillräknade och saligheten fullgörande tron, en ny lag, som
säger: Fastän Kristus så har förtjänat oss saligheten, att det är
lika mycket hurudan man är, allenast man tror, så måste man
likväl också beflita sig om ett nytt lefverne, så mycket görligt
år, såsom en sak för sig, väl nödig, jag vet ej hvarför, men
dock såsom till saligheten intet görande, — och således är
denna opinion för den henne omfattat icke bidragande till ett
nytt lefverne, utan en drifvare och frestare till synd och sä-
kerhet. De som därför, jämte den tillräknade tron, yrka
på ett nytt lefverne, helgelse och bättring, de statuera nöd-
vändigt, huru de än vrida sig, duas causas salutis med de
påfviska och göra därmed intet annat än sätta en ny klut på
ett gammalt kläde, som gör att kluten faller bort och hålet
blifver värre. Så kan den människa, som sig härmed beha-
gcir, blifva en skrymtare och ljum kristen och farisé, långt
värre och för Guds sanning farligare, än han någonsin i sin
grofva ogndaktighet kunnat vara. Summa: denna läras ound-
gängliga verkan, frukt och afföda i tusentals själar, falsk tröst
och dräpande af all ohåga att offra sig fullkomligt Gud till
offer, kan till evighet med blodiga tårar ej tillfyllest begråtas.
— Tvärtom när man säger, att Gud ingenting annat inten-
derat 1 Kjristo än ett nytt kreatur och Guds förlorade belätes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
