Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Bergman. Religionsmålet mot studenten Erik Molin 1734—1739
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 E. BERGMAN
och likhets återupprättande, som är rättfärdighet, trid och fröjd
i den helige Ande, och att Gud på intet annat sätt är blid-
kad på människorna genom honom, än att han ser i honom
och genom honom allena vara möjligt att få denna sin likhet
återupprättad, men djäfvulens gärningar förstörda, hvilket är
den enda Xvxqov och satisfaction, som den helige Guden, såsom
syndens fiende, i Kristo sökt och söker.»
Då det tillfrågades honom, huru han ville förklara det
språket i 2 Kor. 5: 14: »Kristi kärlek tvingar oss, emedan vi
hålla det så före, att om en är död för alla, så äro de alla
döde», svarade Molin, att »detta är en anticipatio in scriptura
frequentissima, och att alla i Kristo in potentia döde äro, men
nu måste de in actu och själfva verket dö, om de ock med
honom lefva skola.» — »Här hjälper nu intet opus operatum,
ingen själfgjord, i förnuftet och i ett ogudaktigt sinne fattad
kunskap om Gud och hans Son, icke en tro, som består i in-
billning och väder, utan i väsende, ande och lif, såsom skrif-
vet står: »Jag vill bo i dem och vandra i dem, och de skola
vara mitt folk och jag skall vara deras Gud».
Inför detta dilemma stannade Molin såsom ett olösligt: An-
tingen har Kristus betalat för våra synder, och då behöfver intet
göras från vår sida, eller ock äro bättring och helgelsekamp för
oss oundgängliga, och då är talet om Kristi förtjänst och satis-
faction vilseförande. »Har Kristus i vårt ställe burit korset och
lidit döden, så äro vi ju fria från hans kors som ett straflF för
våra synder och behöfva icke med honom blifva inplantade
till en lika död, då ju sådant redan skett i vårt ställe. Man
betänke ock vidare, att om det straff Frälsaren utstått, såsom
man föregifver, förtjänar oss Guds nåd och saligheten, så
frågas det, hvartill skulle då tjäna bättring från synden eller
någon helighet i vandel i håns efterföljd? Skulle det väl
kunna föröka en redan förut förvärfvad fullkomlig salighet?
Då vore ju Kristi förtjänst icke fullkommen och hade icke
förvålrfvat oss den allrahögsta härlighet och salighet. Då hade
visserligen ock de rätt, som ständiga ropa: I verkrättfärdige,
viljen I förringa Kristi förtjänst med edra goda verk? Det är
en gång för alla visst, att om vår Frälsares kors och död eller
hans lydnad äro en satisfaction eller tillfyllestgörelse i vårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
