Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Bergman. Religionsmålet mot studenten Erik Molin 1734—1739
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 E. BERGMAN
ningar och slagen af våra synder y vår frids näpst, c as 1 1-
gutio pacis nostrcB, lades uppå honom, att vi skulle frid
hafva,., så öf versätter Molin det bekanta stället ur Es. 53 kap.
— »Våra vedersakare säga, att det är omöjligt, att vår Herre
Kristus någonsin kunde blifvit anfäktad af synden, stridt mot
den och verkligen öfvervunnit densamma, emedan han i sådant
fall varit en syndare, då »hvar och en som blir frestad, blir
det af sin egen lust och begärelse», fastmer vilja de hålla det
för omöjligt, att han skulle ha kämpat mot våra synder. Men
det är dock en gång för alla nog, att Skriften uttryckligen
betygar det, dessutom neka vi icke, att hans obefläckade sinne
blifvit berördt af synden, men det har därvid behållit sig rent
och obefläckadt och just därigenom bekommit tillfälle att slå
synden och djäfvulens verk till marken. Men att det är möj-
ligt att bära en annans börda, så att han kunde ha burit värl-
dens synder och segrat däri, därpå kan en hvar, som är något
van vid förbön för andra, hafva ett ringa exempel på sig själf.
Den andres alla svårigheter komma därvid för en, och det kostar
mycket att tränga sig igenom till trons seger. Hvad nvtta skulle
också eljes förbönen kimna göra, och hvad vore det eljes att
samverka med Guds nåd? Men detta är mot Herrens arbete
i striden att akta för intet, om det äfven ock kan vara en
frukt och en partition at hans arbete i sina arma barn.» —
»Emedan jag nu påstår enligt Skriften, heter det på annat
ställe, att Kristi arbete bestått däri, att han nedslagit djäfvu-
lens gärningar, förkrossat ormens hufvud och öfvervunnit det
köttsliga sinnet, som är en fiendskap emot Gud och genom
sin seger öfver synden öppnat oss vägen till Gud i samma
sin segers delaktighet, och sådant icke kunnat ske med mindre
han blifvit verkligen angripen af denne vår fiende och sålunda
frestad i all ting likasom vi, så hafver vördiga prästerskapet
vidare velat bevisa denna sak vara omöjlig och orimlig däraf,
att såvida Kristus, vår Frälsare skulle blifvit frestad af eller
till synd, så måste honom tillskrifvas syndelig sä^, ehuru jag
visat, att synden, så vida hon ännu frestar, icke är till synd,
utan då först blifvor oss till synd, när vi gifva henne vårt bi-
fall. Vi finna väl under frestelsen ledsnad att stå emot och
lida frestelsen med Paulus, som ock ville undgå att frestas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
