Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Meyer. En teologisk strid under frihetstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN TEOLOGISK STRID UNDER FRIHETSTIDEN 259
tator och skämtar med Munck, emedan han ser striden under
bilden af en duell. »Ware ock», fortsätter han, »långt i från
mig, at til ondo räkna honom sina sjelfswåldiga utläggningar
öfwer mina och andras ord! Sådana misstag äro gemenligen,
tillägger han med anspelning på Muncks nya och mycket
eftersträfvade doktorsgrad, säkra fölgder af jus superioris Ca-
thedrae, non per se, sed per accidens». Att Knös ej kunde
vara belåten med Spectators hjälp, finner den senare vara full-
komligt sannt, »ty Gud och den hel. Skrift är sufficient för
alla». »Angående den tredje hjelparen, det sunda förnuftet,
som Herr Doct. för sin del wil tillika trösta på; kan jag f. n.
mig icke yttra; häldst jag icke har mig bekant, om Herr Doct.
tiger eller sjunger med, när församlingen instämmer: ’Wårt
förnuft förblindat är’ etc. Item: ’Förnuftet wil nu mästra Gud*
etc* — Vidare tar han Knös i försvar mot beskyllningen, att
han skulle onödigtvis kritiserat andra teologer utan att med
stöd af bibeln kunna bevisa sina påståenden. »Alla kättare»,
hade Munck sagft, »beropa sig på Skriften, de säga sig ock
förklara det ena rummet af det andra.» »Hwad följer häraf?»
frågar Spectator: »Får då ingen annan, än Herr Doct och
hans Adepti giöra det samma? ... Så länge Herr Doct. ej
kan upte privilegium exclusivum på bibel-tolkningen; så är
och blifwer den Hel. Skrift en allmän både skatt- och rust-
kammare, för alla råd- och wämlösa syndare; hälst då de plå-
gas af hunger efter at höra Herrans ord, och jagas af glu-
pande ulfwar.» — »At blott citera Skriftenes språk, utan at af
philologiska grunder hafwa uttagit rätta sensus, gjör ingen till
Orthodox», hade vidare Munck tillagt. Denna åsikt bemöter
Spectator med frågan, huru stort de ortodoxas antal, äfven
bland prästerna, i så fall skulle vara, tillika påpekande att det
icke hos några lärde funnes större meningsskiljaktigheter än
just hos filologerna. »Eljest har jag», fortsätter han, »hittills i
min enfaldighet hållit före, at en fattig nådehungrig catechismi
lärjunge, kan af Skriftenes språk, i sin swenska öfwersättning,
warda rätt så god Orthodox, som en Orientaiium professor»,
och han påminner sig härvid Luthers ord: »Ingen annan än
den helige Ande, kan gjöra Theol. Doctorer». »Det wil wäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
