Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Meyer. En teologisk strid under frihetstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 E. KB7SB
L. T. den 21 maj o. f. Denna artikel, likasom de Ofriga refe-
raten af Knös’ skrifter, är antingen af honom själf författad
eller i allt fall af honom inspirerad.
Knös opponerar sig här först och främst mot Muncks
försök att tolka hans ord såsom hade han påstått, att Guds
nåd vore irresistibel, då han just sagt motsatsen och påstått,
att ingen salighetsordning kan conciperas utan frihet att an-
taga och fbrkasta den nåd, som tiUbjudes. Emot Muncks an-
grepp försvarar han sig dessutom bland annat i följande punk-
ter: Knös hade aldrig, såsom Munck låtit påskina, sagt, att
denne nekat Gud som den enda causa efiiciens till människans
omvändelse, men han påstår däremot, att om man ock fått de
krafter man har, af Gud, så kan man därför icke säga, att allt
det man därmed gör, är Guds verk, alldenstund man ock tillika
kan bruka sina egna; lika så litet som det kan sägas, därför
att en smed fått de krafter, han smider med, af Gud, att Gud
allena är verkande orsak till det hem smidt. En människa,
fastän hon af Gud fått alla, både kropps- och själskrafter, som
i sig själfva äro goda, kan dock därmed göra djäfvulens gär-
ningar. — Vidare vore Muncks definition på »causa subordi-
nata», nämligen att den blott är människans samtycke till Guds
verkande, nygjord och förekom ej i hans doktorsdissertation
samt öfverensstämde heller ej med definitionen i noterna till
Wöldicke. Någon motsats mellan causa effidens och subordi-
nata kan Knös alldeles ej finna i och med dessa definitioner;
däremot vill han hemställa, om ej symboliska böckerna med
mera rätt kalla det subjectum patiens & redpiens, som Munck
kallar causa subordinata.
Vidare visar Knös, att hans mening blifvit förvänd, då
Munck påstår, att han kallat det Lagsens rättfärdighet, att
människan samtycker till sin omvändelse, ångrar synden och
tror på Kristus. — Likaledes tillbakavisar han Muncks på-
stående, att Hermhutarne »på ett alltför lösligt sått» af honom
blifvit vederlagda, anför exempel därpå och betonar, att hans
arbete behandlar den praktiska teologien och ej polemiken,
hvarjämte han korrigerar ett Muncks yttrande, att Hermhutis-
men vore den nyaste sekten, i det han påpekar den ännu nyare
Svedenborgianismen. Recensionen i Göttinger Anzeigen hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
