Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. II. Visby stift under Spegels ledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAÖ TILL VISBY STIFTS HISTORIA 305
fall konungens konfirmation för någon bestämd prästman. Men
det var dä alltid med sitt kapitels eller vederbörande försam-
lingars goda minne. Superintendentens förord får väl i detta
fall betraktas såsom ett slags soulagement för Canutius, som,
såsom vi förut sett, genom Spegels ingripande gått förlustig
den förmån, som han under riksdagen 1680 utverkat åt sig.
Som jag redan påpekat, voro församlingarna i allmänhet
icke villiga att låta sig förnärmas i sin lagliga rätt vid prästval.
Äfven där deras önskningar kommo i strid mot, hvad K. M:t
förordnat, visste de att med framgång göra dessa gällande.
På ansökan af en man vid namn Ringhem, som till sin för-
mån hade andragit, att han »vore råkad uti stora vedervär-
digheter», utsatt som han varit för förföljelse från danskames
sida under den tid, de setat vid styret på ön, hade K. M:t i
skrifvelse till superintendenten resolverat, att denne skulle, »så-
vida I det görligt befinne», befordra honom till Roma pastorat.
Härmed var dock icke församlingen nöjd utan undanbad sig
i skrifvelse till domkapitlet den henne olagligt påbördade Ring-
hem, som för öfrigt icke syntes »vara sufficient och fullvuxen
nog att förestå slikt ett högt ämbete, mycket mindre merite-
rad till} något af de bästa pastoratema på landet». Försam-
lingen uttryckte sin önskan, att icke någon måtte henne emot
hennes vilja och fria val påträngas, utan att skickliga män
måtte enligt bruk och kungliga stadgar henne till prof före-
ställas. Stiftsstyrelsen tog också all hänsyn till församlingens
uttalade önskningar.
En annan prästman, den fömt nämnde Herlitz, ditsändes
för att »låta höra sig». Nu blef församlingen till freds, när
man icke gick hennes lagliga rätt förbi, och som hon endast
önskat att erhålla en själasörjare, »som icke genom allehanda
bivägar intränga sig», begärde hon den af kapitlet till prof
ditsånde. De gotländska församlingarna kände sina rättighe-
ter och ville ej se, att dessa, vare sig af den ena eller den
andra, negligerades. Blef endast församlingens kallelserätt
iakttagen, så kunde man foga sig efter kapitlets förordnande,
där det afvek från församlingens egen önskan. Så var t. ex.
förhållandet i Follingbo. Här uttalade socknemännen i till
kapitlet ingifven skrifvelse sin önskan, att förre pastorns måg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>