- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fjärde årgången, 1903 /
306

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. II. Visby stift under Spegels ledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

306 H. LEVIN

Paul Lindberg »för änkans och sterbhusets konservation» måtte
blifva ordinerad och fä efterträda svärfadern. ^ Emellertid ditsände
kapitlet till prof en annan man Arnold Felderman. Församlin-
gen svarade, att hon nog helst skulle ha önskat Lindberg, men
såg i domkapitlets beslut att ditsända Felderman »en Guds, den
allrahögstes skickelse» och begärde honom som sin själasörjare.*
Stiftsstyrelsens åtgöranden vid prästvail voro alltid stämp-
lade af patemell välvilja både mot församlingar, präster och
— det var en viktig faktor — det förra prästhuset. S. k.
pappersmeriter träda alldeles tillbaka. Naturligtvis tog man
dock den hänsyn, man kunde, till de obefordrades ålder och de
större eller mindre anspråk på befordran, som de på grund
däraf rättvisligen kunde hafva. Den i detta afseende mest
meriterade var dock icke alltid i andra afseenden, som man
ansåg sig böra taga i betraktande, den lämpligaste att erhålla
platsen. Någon egentlig ansökan från aspirantemas sida före-
kom ej, ehuru väl den, som gjorde sig förhoppning om snar
befordran, kunde skriftligen eller muntligen göra sig ihågkom-
men antingen i domkapitlet eller enskildt hos superintenden-
ten med begäran om promotion, dock vanligen utan att något
visst gäll söktes.
De patriarkaliska formerna gjorde stiftsstyrelsens åtgö-
randen ingalunda lättare. Det var ej alltid så godt att vä^a
de olika intressena mot hvarandra. Någfra prästval må anför.is
såsom karaktäristiska i afseende på den hänsyn, man anså^
^ Skr. d. 10 sept 1682. V. A. II, s. 471.
• Skr. S:t Jacobi dag 1683 V. A. II, s. 547. — DÄ pråstval för första
gången under Spegels tid skulle företagas i kapitlet, gjorde sig Spegel underräua<l,
hurudan ordning man förut brukat vid sädana tillfallen, hvarvid honom svarail^-s
»att studiosi hade ofta kommit med promotorialer från K. M:t, understundom mril
rekommendationer från församlingarna. Men praeses, sedan han hade upplflsit kyrki^
ordningens ord om ett kristeligit pr&steval och consistorii myndighet därvid s-.n t
discurrerat om casuistemas åtskilliga meningar, huravida jus prasentandi^ elt^moi,
appr obandi bör inhyrdes vara delt emellan öfverheten, oonsistorium och försan. un-
garna, gaf han tillkänna, att han ville på sitt samvete tillbiuda och förskicka såihit a
mån till hvar och en vacantie, som K. M:t hade själf förunt promotion och in^t n
med skål kunde rata. Dock skulle hvar och en först görm sin profpredikan < <( ^
församlingarna gifva sitt skriftliga samtycke och omdöme, svarandes uppå consistMTu
bref, som prfistema skulle med sig hafva, af h vilket formuUiet blef uppUsit, s(M)
var allom till behag och nöje». Prot. d. 22 febr. 1682.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:01:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1903/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free