- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fjärde årgången, 1903 /
308

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. II. Visby stift under Spegels ledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

308 H. LEVIN

Att fastare sammansluta den gotländska kyrkan med den
svenska var Spegels angelägnaste omsorg. Han hade därföre
ständigt sin uppmärksamhet riktad pä införandet af svenska
-ceremonier och kyrkoseder på ön. För detta ändamål tillsåg
han också, att i möjligaste mån svenska språket kom till an-
vändning såväl vid gudstjänsten som vid barnundervisningen.
Försvenskningen hade under den föregående tiden gått rätt
långsamt Motståndet hade varit segt Brodinus ägde ej den
foglighet, hvarmed Spegel så väl förstod att vinna gotländin-
^•ame. Domkapitlets protokoll bära vittne om formliga ord-
byten emellan honom och hans prästerskap. Befolkningen var,
■då Spegel öfvertog ledningen af öns kyrka, ännu fästad vid
det gamla moderlandet. Äfven i fråga om kyrkoceremonierna
fortlefde — alla kungliga förordningar till trots — ännu dan-
ska seder. För så vidt man kan se, tyckes försvenskningen
af provinsens kyrkoväsen ha gjort större framsteg under den
korta tid, Spegels ledning räckte, än under hela den föregå-
ende tiden allt ifrån freden i Brömsebro.
Omedelbart efter sin ankomst till ön höll Spegel präst-
möte. Vid detta tillfälle påminte han om den kungliga befall-
ningen af 1648, som äfven under hans företrädares tid blifvit
kungjord, att prästerna på Gotland skulle »både i klädedräkt,
gudstjänsten och ceremonierna lämpa sig efter det sätt, som i
Sverige brukligt är». På tillfrågan, huru man hittills i detta
afseende förhållit sig, erhöll han till svar, att sådant ej fordrats
af prästerna. Brodinus hade tydligen under den senare tiden
af sin verksamhet på ön betydliga måst nedsätta sina anspråk
i fråga om »uniformiteten». Spegel uttalade emellertid sin för-
hoppning om, att hans präster allt mer ville ställa sig den
kungliga befallningen till efterrättelse, »visandes sin frivilliga
benägenhet till det, som eljest varder dem med tiden påbudet
och de alltså nödvändigt göra måste». Yttrandet är karaktä-
ristiskt för Spegel, med godo, ej med tvång, önskade han, att
föreningen skulle genomföras.
Huru föga svensk ordning blifvit iakttagen under före-
gående tid, framgår också däraf, att då det vid samma tillfälle
blef tal om svenska kyrkoordningen, befanns, att boken ägdes
endast af »ganska få» präster. Den danska kyrkoordning-en


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:01:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1903/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free