- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fjärde årgången, 1903 /
309

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. II. Visby stift under Spegels ledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIDRAG ULL VISBY STIFTS HISTORIA 309
tyckes däremot ha varit mera allmänt spridd. Att till ön för-
skafEsi den gamla svenska k3rrkoordningen i tillräckligt antal
exemplar var emellertid ej möjligt. Preses lofvade därför, att
han ville göra ett extrakt af de viktigaste ordning^ar, stadgar
och resolutioner, som ang^ge ministerium, »hvilket var allom
mycket behageligt».
Bristen pä kyrkoordningen sökte det gotländska präster-
skapet få afhulpen. På Spegels erinran upptogs denna sak i
riksdagsbesvären 1682. Man begärde däri att erhålla nödiga
exemplar, »på det att vi icke ovetandes skolom förgripa oss
uti något, det vi med dyr ed hafva förpliktat oss att hålla och
göra». Som svar hänvisade K. M:t endast till det pågående
revisionsarbetet och lofvade, att när den nya kyrkoordningen
»i ljuset kommer, då det stiftet icke mindre än andra med nöj»
aktiga exemplar af en auktoriserad kyrkoordning lärer kunna
förses».^ Konungen var angelägen om att få den nya kyrko-
lagen färdig. Det var af största vikt för det pågående om-
daningsarbetet i de forna danska provinserna. Sedan samma
riksdag slutat, lät han Spegel stanna kvar i Stockholm för att
biträda vid det under händer varande kyrkolagsarbetet. Det
blef dock som bekant icke fullbordadt under den tid, Visby
stift stod under Spegels ledning.
Innan prästerskapet framställde sin nyssnämnda begäréui^
hade Spegel — det skedde i det förut nämnda första ämbets-
memorialet — förfrågat sig hos K. M:t, huruvida den svenska
kyrkoordningen skulle öfverallt brukas på Gotland, eller om,
»som i D:r Brodini tid skedt är, allenast det, som är mest lik-
formigt med det landets förra ceremonier», borde iakttagas.
Till svar förklarade K. M:t, att liksom det blifvit anbefalldt,
att i de andra förut danska provinserna den svenska kyrko-
ordningen skulle brukas, så ville K. M:t, att detsamma skedde
på Gotland, »på det således en fullkomlig likhet med kyrko-
ordningen uti riket blifva måtte». ^

^ Se V. F. d. 13 sept 1682 e. m. § 6. Stiftets riksdagsbesvär 1682 i
Copia o. Fonnular Boock. Kuogl. res. d. 27 okt. 1682. K. br. i V. Ark.
’ Spegels mem. d. 30 juni 1680. K. res. d. 10 juli s. å. — Genom k.
les. d. 18 dec 1680 föreskrefs, att i Lunds stift förefallaode casus skulle afgOras
enl. svenska ordinansen. Cawallin, anf. arb.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:01:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1903/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free