Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - O. Ahnfelt. Forskningarne beträffande processen i Rom under året 1520 angående Luther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 MBDDELANDEX OCH AKTSTYCKEX
höras och för att fä sin dom afkunnad. Förklaringen till ifråga-
varande breve, i hvilket omnämnes, att nytt material mot
Luther blifvit bekant i Rom, ligger då däri, att man uppen-
barligen i Rom här antagit notort7ifn facti permanentis och
troligen äfven notorium fudid et aliis, det senare pä grund
därcif, att anklagelsen för heresi skulle vara bevisad af Luthers
skrifter, hvilka påfven själf sett och läst ^
Emellertid visar sig förfarandet mot Luther i det stora
hela ganska förvirradt — själfva processformen är oklar, huru-
vida det är s. k. ackusationsprocess eller inquisitionsprocess — ,
till dess i jan. 1520 påfven åter tager saken om hand. En af
påfven tillsatt kommission utarbetar den ryktbara bullan Ex-
surge Domine af den 15 juni. I sin Historia del concilio Tri-
dentino berättar Sarpi, att under förhandlingame teologer och
kanonister stått emot hvarandra. Bådadera voro öfver ens
om, att Luthers heresi var notorisk. Teologerna ville därför
i ett andedrag fördöma både Luthers Jära, skrifter och person.
Kanonisterna begärde däremot, att han skulle instämmas för
att höras. Både efter gudomlig och mänsklig rätt borde han
få tillfälle att försvara sig. Den föregående stämningen hade
ej blifvit fullföljd, då Cajetan först fått i uppdrag att afkunna
dom, men sedan icke kommit att fullgöra detta uppdrag.
Bullan Exsurge visar sig nu vara tillkommen genom
en kompromiss mellan bägge partierna. Den innehåller i) ett
fördömande af 41 satser i Luthers lära såsom heretiska, 2) för-
bud mot Luthers skrifter, hvilka strax skulle högtidligt brän-
nas, 3) domen beträffande Luthers person. I första punkten
var man från början öfver ens. I andra punkten låter man
teologerna råda. I den tredje går man juristerna till mötes,
dock icke helt: Luther inkallas icke, men, ehuru af de före-
gående förhandlingarne framgått, att man hade kunnat förfara
mot honom tanqitam de Jide notorie suspectum, imo vere hcBre-
ticum och utan vidare fördöma honom såsom (tanquam) kättare,
ville dock påfven af mildhet bevilja honom och hans anhän-
gare 60 dagars frist, sedan bullan blifvit behörigen anslagen;
om återkallelse icke inom sagda tid skett, skulle Luther och
* Jfr biillao Exsurge: »oculis nostris vidimus ac legimus».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
