Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - O. Ahnfelt. Forskningarne beträffande processen i Rom under året 1520 angående Luther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN Q I
hans anhängare genom denna samma bu]la vara förklarade
fbr notoriska och hårdnackade, fördömas såsom kättare o. s. /.
Miiller påvisar, att på samma gång bägge partierna tyd-
ligen varit ense om »notorieteten» och denna äfven i bullan
antydes, inväfves dock tillika en annan motivering, som pekar
på det förfarande mot heresi, som brukades, då ingen notorie-
tet ägde rum. Den som erhållit stämning för kätteri, men
icke inställt sig, blef då först såsom suspectus de fide exkom-
municerad, men instämdes sedan åter efter ett år och blef då,
i händelse af förnyad contumacia, fördömd tanquam eller ut
hcBrettctts, Just dessa formler, hvilka ej brukas, där notorium
facit var förhanden, förekomma i bullan. Vidare ställer bullan
till Luther och hans anhängare den s. k. monitio evangelica,
h vilken skall föregå bannet och å ena sidan lämna rum till
bot, å andra sidan tjäna domaren till att konstatera pertinacia,
hvilket just i fråga om heresi är ett väsentligt moment. Äfven
däri är således en afvikelse från den ståndpunkten, att det är
fråg^a om ett notorium. Muller antager, att det nu anförda
förutsätter en kompromiss af motsatser, om hvilka vi eljest
ingenting veta.
BuUan Exsurge betecknas vanligen såsom bannlysnings-
bullan öfver Luther. Med rätta fäster Muller uppmärksam-
heten på, att den endast villkorligt fäller bannlysningsdomen
och således icke är att beteckna såsom bannbulla. Först i
bullan Decet Romanum af den 3 jan. 1521 afkunnas bannet.
Emellertid blef det ändå Exsurge Domine, på hvilken Wormser-
ediktet kom att hvila, då Decet Romanum i anledning af v.
Huttens hotelsebref på Aleanders framställning blef ändrad
och i den nya formen kom för sent för att ligga till grund
för Wormserediktet.
Det har icke dröjt länge, innan Mullers önskan, att Palla-
vicinos källor i konsistorialarkivet måtte bli återfunna, delvis
gått i uppfyllelse. I Quellen und Forschungen aus italieni-
schen Archiven und Bibliotheken Band VI, H. i, har Aloys
SCHULTE i sin uppsats: Die römischen Vcrha7idlungen ilber
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
