- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fjärde årgången, 1903 /
134

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningrar och anmälningar - Akademisk afhandlingslitteratur. F. Hall. Bidrag till kännedomen om Cistercienserorden i Sverige. I. Munkklostren. Anm. af H. Lundström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134 GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
pelvis af artikeln »Cistercienser» i Realencyklopådie fur pro-
test. Theologie und Kirche en i all dess knapphet fullständigare
kännedom och en vida klarare öfverblick än genom förf:s
framståQlning. At »utvecklingen» är i själfva verket blott
några rader på sid. 4 egnade, och hela den afdelning, som
skulle handla om ordens »uppkomst och utveckling», upptager
blott något öfver två sidor, at hvilka för öfrigt mer än hälften
anslås till beskrifningen af cisterciensernas ankomst till Sverige
och Danmark. En glädjande förbättring är dock att i den
senare upplagan konstatera i fråga om skildringen af ordens
uppkomst och egendcmligheter. Enligt GiSEKE, på hvilkens
viktiga arbete öfver motsatsen mellan cluniacenser och cister-
cienser rec. fäst förfrns uppmärksamhet, förklaras nämligen de
sistnämndes framträdande och egenart väsentligen ur oppo-
sitionen mot förfallet inom cluniacenserkongregationen. önsk-
värdt synes oss dock hafva varit, att såväl nämnde forskares
som andras vunna resultat blifvit bättre tillgodogjorda för
framställningen i afhandlingen och sålrskildt att förfrn vetat
framhålla t. ex. en så i hög grad betydelsefull omständighet
som den, att det sätt, hvarpå reglerandet af förhållandet mellan
moder- och dotterkloster skedde, eller den ömsesidiga kontrol-
len är något just för cisterciensema karaktäristiskt. I själfva
verket betecknar detta ett helt och hållet nytt utvecklings-
stadium i munkväsendets historia. Genom föreskrifterna om
ömsesidig visitationsplikt ville man förebygga, att den nya
orden delade sina föregångares öde att förfalla till följd af
brist på tillfredsställande kontroll. — öfverhufvud kan mot
afhandlingen anmärkas en tämligen genomgående saknad af
synpunkter eller i hvarje fall genomförda sådana.
Då cistercienser-klostrens genealogi har en stor bety-
delse för ordens organisation och förvaltning, hade en klarare
redogörelse för densamma varit önskvärd. Af den sid. 3
lämnade stamtaflan framgår ej, att klostret i Citeaux var icke
blott såsom hufvudkloster öfverordnadt utan äfven från en
annan synpunkt samc-dnadt med sina fyra äldsta dotterkloster,
och då »de svenska klostren» angifvas tillhöra Clairvaux-linien
eller den fjärde af de fem stammar eller linier, i hvilka hela
orden var indelad, borde hafva framhållits, att Herivads kloster,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:01:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1903/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free