Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - J. A. Eklund. Från en studieresa i Tyskland 1843—1844. Efter P. Genbergs dagboksanteckningar och bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 J. A..KK1,UND
mäktar han icke föra. — För att vinna framgång i striden
förkunnar han: jag och äldre tro på kristendomens Gud. Aha,
ropar Michelet, det var högra sidans svanesång. Hit med
rodret. *Styr transcendent, säger Marheineke, som lugn hål-
ler det metafysiska sänklodet, styr transcendent, jag bottnar
djupet ändå\^>
»Allegorien är redan nog lång för att blifva tråkig och
jag vill därför afbryta. Men jag får icke undandraga mig då-
liga konstnärers plikt att under taflan skrifva hvad den skall
betyda. Den skall betyda, att Hegelska skolan är i strid både
inåt och utåt, Lärjungarne äro, som bekant är, icke ense om
tydningen af mästarens ord i vissa ömtåliga punkter. Ju mer
dessa beröras, desto mer tilltager söndringen. Michelet (i sin
Entw. Gesch. d. n. ph.) söker gifva en vacker fåu-g åt denna
söndring, och visa, att detta är den enda form som filosofiens
historia numera kan få. Nya principer, nämligen högre, kunna
icke mer uppkomma, säger han — men därför får filosofien
icke vara overksam. Det åligger Hegels lärjungar, bland annat,
att genomföra systemets tillämpning på alla vetandets om-
råden och att till utvecklad totalitet bringa Hegelska filosofiens
’an sich seiende Totalität*. Satser som hos Hegel finnas i en
brännpunkt sammangjutna till spekulativ enhet, skola utveck-
las därigenom (?), att skolans olika fraktioner representera de
motsatser, som i enheten redan finnas upplösta. Afeningen
med detta kan jag icke förstå; mig synes det nästan gå bak-
länges, och jag kan icke finna annat än att vänstra sidan tagit
saken om bakfoten. Enligt Michelets sista planritning öfver
skolans ställning finnas numera tvänne centra, samt grada-
tioner inom hvardera sidan, allt efter som die Vorstellung
får mer eller mindre gäUa inför den spekulativa tanken. Miche-
let har ställt sig själf i vänstra centern i hop med Vaike
och Snellmann; men jag tror, att han rättare har sin plats
ytterst till vänster. Så vidt jag kan finna, går vänstra sidan,
såsom andra ytterligheter, vida utöfver sin mästares både me-
ning och afsikt. Identiteten af tanke och vara blir i mångas
ögon så förhatlig just genom det egna bruk, som vänstra sidan
gör utaf den. Filosofiens resultater, hvad innehåll de än haf\’a,
låta icke så där omedelbarligen flytta sig ut i lifvet. Att med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
