Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - J. A. Eklund. Från en studieresa i Tyskland 1843—1844. Efter P. Genbergs dagboksanteckningar och bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 6 J. A. EKLUND
läser logik och metafysik med ett flödande fantastiskt ordsvall,
hvari hegelska satser simma som peppar i kål. Det är icke
underligt, att Hegels lära så mycket missförstås, då hon sd
behandlas. Werder bär sig åt ungefär som om en matematiker
vill uppvisa ett facit som en annan funnit, väsnas en stund
med detta, och undvika allt besvär med själfva anah^sen. —
Michelet läser bättre, men har dock till en del samma feL
Han saknar hållning i katedern och har icke lugn nog för att
gå till grund med saken. Han har icke väl framställt en sats,
som ännu väntar på utläggning, förr än han gen£ist löper
ifrån den, gör polemiska utfall hit och dit, citerar tidningar
för dagen och framför allt franska revolutionen. Han ropar
på historien, men har icke väl satt ena foten ned på ett histo-
riskt faktum förr än den andra är halfvägs till världens fyra
hörn på en gång. Men han har onekligen mycket pikant i
sina vändningar, kan väl tillspetsa en sarkasm, fint anlägga
en allusion, uttalar de djärfvaste och mest rabulistiska satser
med en glad frimodighet, som har för mycket tycke af sann
och uppoffrande ridderlighet för att icke samla kring honom
en talrik ungdom. Också lefver han med fullt intresse i sin
sak, skrifver böcker oupphörligt, och håller hvar termin två
eller tre särskildta föreläsningar. Och alla dessa ansträngnin-
gar hafva ännu icke betagit hans väsende ungdomens liflighet
och elasticitet. Han skrifver bättre än han läser, ehuru äfven
i skrifterna röjas mer celeritas industri» än tarditas diligentiae.
Jag har några timmar hört honom läsa nyaste filosofiens hi-
storia, detsamma som han läst förledet år och redan utgifvit
af trycket. Men i det muntliga föredraget blir det både mer
och mindre än det tryckta — mindre sak, men mer pikerande
episoder, som tacksamt senteras af hans fullsatta auditorium,
omkring 150. — Afsikten är att genom en genetisk framställ-
ning af nyare filosofien afgöra striden mellan Schelling och
Hegel. Schelling piskas som en gammal rock, så det dammar
efter. ’Er hat Hegel einen spätergekommenen genannt Das
ist ganz richtig m. H. H. (så snart Michel säger das ist ganz
richtig, och han säger det ofta, kan man vara säker på att
han har en dolk i bakhåU). Hegel ist allerdings ein später-
gekommener. Men som sådan är han kallad att vederlägga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>