Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - J. A. Eklund. Från en studieresa i Tyskland 1843—1844. Efter P. Genbergs dagboksanteckningar och bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN EN STUDIERESA 1 TYSKLAND 1843—1844 25
att Schellings föreläsningar syfta på honom. ’Eine sehr grosse
Ehre fur Doctor Schmidt’, säger Gabler. Visserligen — om
det vore sant. Men det är lögn. Jag har ju själf hört hvart-
enda ord. Emellertid har Schmidten nu på en tid lämnat sin
rock oknäppt och låtit hatten falla längst bak på toppen af
sitt transcendentala hufvud. Det är otroligt, med hvilken lätt-
het man redan här kan ställa i vinden lögnaktiga uppgifter
och vrängda framställningar’ — man gör af saker och ting
både annat och mera än de äro.»
»En del Hegelianska auditorier heifva glesnat. Orsaken
därtill ligger dels hos föreläsarne själfva, dels i yttre förhållan-
den. Somliga läsa nämligen på ett icke alldeles berömvärdt
sätt — för litet sak och allvar, för mycket skrammel med
tomma ord — med skal utan k;ärna. Med yttre förhållanden,
menar jag, att Hegelska läran är illa anskrifven på högre ort,
som här är en absolut ort. Studenternas största strömfåra
rinner genom akademien, efter föreskrift, för att snart komma
till bord och bröd. Desse speja noga efter gradtalet på sina
lärares ’gunstiga’ barometer, för att i sin ’Anmerkungsbogen’
icke hafva annat än renläriga namn (jag tänker icke på teo-
logien), då de klappa på dörren till det praktiska lifvet. Gles-
ningen, som nämndes, gäller icke alla på långt när. De an-
vända Hegelianerna stå sig i allmänhet bättre än de rena,
jag menar de rena filosoferna. Jag tror mig hafva märkt, att
dessa höras nästan blott af utländningar — schweizare och
polacker, som här äro många. Preussarne gå mest hos Tren-
delenburg. — Han fyller tre auditorier om dagen. Han läser
tre timmar dagligen — alla för fullt hus. Tilloppet har, sedan
förra terminen, betydligen tilltagit. Inser man nu anledningen
såväl till det ena som det andra af här nämnda fakta, så lig-
ger det för en dag, huru fåkunnigt det är att åberopa sådana
yttre omständigheter som bevis för eller emot en läras san-
ning och vetenskapliga värde i och för sig. Större delen af
dem, som i sådana fall brukas som additiva bevis, hafva icke
dom i frågan — de fara som spånor i strömmen. Lika litet
kan jag med dem, som väl hafva omdöme, men bruka detta
så slafviskt och ensidigt, att de påstå, att all sanning ligger
hos en, all lögn hos en annan. Icke är Schelling en lögnens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
