Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - J. A. Eklund. Från en studieresa i Tyskland 1843—1844. Efter P. Genbergs dagboksanteckningar och bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN EN STUDIERESA I TYSKLAND 1843—1844 3 1
Han beskådar begreppen från alla sidor — ordnar, reder dem
med mycken skicklighet, med lugn och sans och utan att an-
tecipera resultater eller vinna dem genom subreptioner. I be-
handlingens lugn och redlighet, i stilens klarhet och jämna
hållning, i utförandets fullständighet utan öfverflöd och trivial
utplattning liknar honom ingen af de följande — minst Hegel.»
Med sin • skarpt kritiska stämning mot »tyskeriet> gläds
Genberg att finna, att — Kant egentligen icke var tysk. »Jag
gjorde en angenäm upptäckt — att nämligen Kant är af
skottskt ursprung, således i grunden ingen tysk. Kant var
rätt fram, utan behof och förmåga att insinuera sig. Gjorde
trög befordran. Blef magister först vid 31 år — professor
vid 46.»
Hos Hegel dålremot finner Genberg ständigt åtskilligt att
anmärka. Hans polemik förefaller honom orättvis. »Han stri-
der ofta mot meningar och föreställningar som aldrig någon
haft». När Genberg läser Hegels framställning om »das Gute
und das Gewissen» finner han däri blott »tomma, arma bestämnin-
gar». Om hans efterföljares ståQlning till honom skrifver Gen-
berg: »Ingen filosof h£tr i så hög grad behöft en skola som
Hegel — ingen har i så hög grad blifvit af sin skola miss-
handlad som han. Kant, säger man, blef på gamla dagar en
kantian. Han lämpade sina tankar i vissa delar efter de åsik-
ter, hvartiU hans lärjungars bearbetningar hunno. Det är svårt
att säga, om detsamma kunde hafva händt Hegel vid en längre
lefnad. Såvidt man kan döma af det förhållande, hvaruti vissa
ur Hegelska filosofien afledda riktningar stå till mästarens
egna skrifter, när dessa tydas, men icke förtydas, finner man
sig föranlåten besvara frågan med nej. Konsekvent, efter sina
tydligt uttalade åsikter, skulle han hafva ogillat junge Deutsch-
land — samt Strausz och konserter.»
Under inflytéindet af den Hegelska filosofien frodades
sådana elementer i »tyskeriet» som voro för Genberg synner-
ligen motbjudande. I hvilken fråga som helst — äfven i stri-
den mellan olika droskbolag — fordrade den tyska grundlig-
heten, »såsom segheten af dem själfva kallas», att allt skulle
»återföras till sina principer». Stallmästaren, som gaf ridlek-
tioner, lät icke ryttaren stiga upp utan vederbörlig filosofisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
