Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet, 1681—1724. IV. Förföljelserna mot Grubb efter hans tillträde af kyrkoherdebefattningen i Umeå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS GRUBBS LIP OCH VERKSAMHET 49
ministrar samt kyrkoherdarne i grannförsamlingarna, icke i
stället vände sig till Grubb själf, som var församlingens prost
och kyrkoherde, för att af honom få upplysningar om förhål-
landena. Förbigåendet af Grubb på detta sätt visar, att kon-
sistoriets medlemmar voro missnöjda med honom och hyste
misstroende till honom.
Detta framgår ännu tydligare af den i ännu högre grad
kränkande behandling, för hvilken han kort efteråt blef utsatt
från konsistoriets sida.
Sedan konsistoriets varningsskrift anländt och offentligen
kungjorts, samt Grubb fått veta, att den tillkommit på grund
af berättelser, som infordrats från hans komministrar och grann-
präster m. fl., begärde han genom en skrifvelse till konsistoriet,^
att det antingen måtte anbefalla honom att inkomma med för-
klaring öfver det förebragta ryktet eller ock göra sig på annat
tillförlitligt sätt närmare underrättadt därom genom pröfvande
af hans lära och dess verkliga frukter, nämligen åhörarnes till-
stånd med afseende på kunskap och lefveme.
Denna Grubbs skrifvelse bevärdigade konsistoriet ej med
något svar. Grubb väntade dock att erhålla ett sådant ända
till fram på året 1720, då han från sin i Stockholm boende
broder, handelsmannen Micbell Grubb, erhöll underrättelse, att
konsistoriet, i stället för att i enlighet med Grubbs förslag an-
ställa en noggrannare undersökning, hos höga öfv^erheten gjort
anmälan angående förhållandena i Umeå. Att konsistoriets
handlingssätt i denna sak var i hög grad ägnadt att nedsätta
Grubb i hans åhörares ögon och därigenom hämma framgån-
gen af hans verksamhet är alltför uppenbart.
Ännu ett par exempel på konsistoriets handlingssätt mot
Grubb må anföras för att belysa dess stämning gent emot
honom.
Ar 1723 fann konsistoriet för godt att från skolan i Umeå
till skolan i Hemösand transportera en magister Jakob Orre
utan att vare sig förut eller efteråt underrätta Grubb därom,
mycket mindre begära underrättelse om hans förhållande i sin
^ Se Grubbs till rikets ständer vid riksdagen år 1723 ingifna skrift: 9AUer-
vördsammaste företal till hela den kristliga församlingen i Sveriges nke», sid. 1.
Kongl. biblioteket. Se vidare IV. A. o. anm. i.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
