Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet, 1681—1724. IV. Förföljelserna mot Grubb efter hans tillträde af kyrkoherdebefattningen i Umeå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 EDVARD WERMCRANTZ
gTof försmädelsé och osanning. Härtill genmäler Telin, att
saken är båcfe så grof och oneklig, att Grubb måst uppgifva
försvaret.
Slutligen företager sig Telin att besvara frågan, hvad
Grubb åsyftat med sin tryckta berättelse. Att hans hufvud-
syfte skulle hafva varit att visa, att han och de öfrige angifne
blifvit ohemult beryktade för oväsende i religion och kyrko-
disciplin, anser Telin vara en enfaldig tanke. Ännu mindre
riktig måste då naturligen Grubbs egen förklaring anses, en-
ligt hvilken han åsyftat att genom sin skrift undanrödja de
för kristendomen fördärf bringande följderna af, att förhållan-
dena i Umeå öfver hela riket falskeligen framställdes såsom
ett oväsende i religion och kyrkodisciplin. Ett helt annat syfte
anger Telin i sitt svar på den nämnda frågan. Svsu-et lyder:
»Af hela berättelsen ser man, att ändamålet är att utskämma
vår kristendom såsom felaktig, icke allenast i lefvemet, utan
ock i läran.»
Anledningen åter därtill, att Grubb utgifvit denna sin
berättelse, förrän den befallda lagliga undersökningen försig-
gått, finner Telin vara Grubbs fruktan för att blifva sakfälld
samt vid ämbetets förlust förbjuden att lära och skrifva så,
som han här gjort, och sålunda beröfvad möjligheten att uti
en offentlig skrift framlägga för sina anhängare sin öfverens-
stämmelse med dem uti deras satser.
I ett tillägg anföres några förklenande yttranden om
Tyska teologien, Tomas a Kempis bok om Kristi efterföljelse
samt Johan Arndts fyra böcker om en sann kristendom. Ibland
dessa yttranden förekommer ett, i hvilket äfven tyska teologien
och Johan Arndts nämnda böcker omtalas såsom innehållande
villfarelser. Detta är hämtadt ur en till konung Karl XI de-
dicerad tysk traktat. ^ Därutaf drager Telin den slutsatsen, att
det sedermera år 1694 utfärdade kungl. ediktet, i hvilket alla
misstänkta och svärmiska böcker allvarligen förbjudas, äfven
åsyftar de här ofvan nämnda, ehuru just då med kunglig tillå-
telse 2:dra upplagan af Johan Arndts böcker om den sanna
^ Ministerii Stetineiisis grundliche und dem Glauben ähnliche Krörterung
dreyer von D. J. E. Pfuel iibel vorgestelleter und noch iibeler vertheidigter theo-
logische Fragen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
