Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet, 1681—1724. IV. Förföljelserna mot Grubb efter hans tillträde af kyrkoherdebefattningen i Umeå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XIUS GRUBBS LIF OCH VERKSAMHET 9 1
kristendomen var under tryckning i Stockholm. På denna
slutsats grundar han sedan sitt slutomdöme om följderna af
Grubbs verksamhet, h vilket innefattas i följande ord: »Men
som prosten Grubb dem (nämligen de i berättelsen nämnda
böckerna) i sitt hus bruka låter, försvarar och rekommenderar
åt de enfaldiga såsom goda, så iinner snart hvar opartisk
kristen, hvad han bör häraf sluta, nämligen att kungl. cdikter
föraktas, dörren till entusiasteri och kväkeri vidt och bredt
öppncis och i följd däraf oväsende först i religionen och sedan
i politiken befrämjas.»
n. Stockholms konsistorium och ärkebiskopen gilla Te lins skrift.
Redan den ’"omständigheten, att en själaherde inom den
evangeliska kyrkan uppträder såsom författare till en skrift
sådan som denna, är en företeelse, värd att allvarligt upp-
märksammas såsom ett uttrycksfullt tidens tecken. Dock skulle
vi icke på långt när så länge, som nu skett, hafva uppehållit
oss vid densamma, om den framkommit endast som uttryck af
den privata meningen hos en man ur ledet af kyrkans präster-
skap, hvilket emellertid icke var fallet. Vissa med dess offent-
liggörande förbundna åtgärder frän kyrkliga myndigheters sida
gifva nämligen i viss mån åt densamma utseendet af att vara
ett uttryck för den allmänna meningen bland svenska kyrkans
prästerskap. Senare uttalanden af prästeståndet berättiga oss
ock att så anse den.
För att tillförsäkra sitt arbete ett större anseende och in-
flytande, än det kunde vinna endast på grund af författarens
namn och dess egen beskaffenhet, sökte Telin att få en större
auktoritet än sin egen att ställa bakom detsamma. I detta
syfte begärde han Stockholms konsistorii utlåtande däröfver,
innan han sökte tillstånd att trycka det.
Konsistoriet begärde ärkebiskopens yttrande. Utlåtandena
utföUo gynnsamt. ^ Både ärkebiskopen och konsistoriet funno
Telins anmärkningar väl grundade och ordentligen utförde
samt förtjänta af att befordras i dagsljuset. Alltså hade tvenne
Stockholms konsistorii protokoll den 15 aug. och 24 okt. 1722.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
