Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet, 1681—1724. IV. Förföljelserna mot Grubb efter hans tillträde af kyrkoherdebefattningen i Umeå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS ÖRUBBS LIF OCH VERKSAMHET 99
tänkliga följderna af den läran, att en präst icke kan hålla
sin ed. 1
Orimligheten i att, då det är fråga om ett omnämnande
af andras fel, såsom Telin gjort, uppsätta som regel ordspråket:
»De absentibus et mortuis nihil nisi bene (om de frånvarande
och döde bör man icke säga något annat än godt)>, visar
Grrubb med följande ord: »Denna sentens finner jag väl hos
hedningar, men icke någon synnerlig grund därtill hvarken i
skriften eller sunda förnuftet, utan fast mera att den strider
mot dem bägge; i synnerhet såsom observatom den vill hafva
universaliter förstånden och applicerad, utan att göra någon
åtskillnad, emedan af samma ordspråk ock skulle följet, att man
icke heller bör tala annat än godt om Hannas, Kaifas, Judas,
Pilatus, Herodes, Muhammed, påfven i Rom, som äro både
frånvarande och döde. Därför bör denna regeln oförgripligen ,
så rättas: de absentibus et mortuis nihil nisi verum (om de
frånvarande och döde bör man icke tala annat än sant).
Telins förklaring, att Grubb genom en rätt ämbetsför-
valtning skulle hafva undvikit de många vedervärdigheter, han
i sin skrift omtalar, bemöter han med hänvisning till skriftens
och kyrkohistoriens alldeles motsatta vittnesbörd samt följande
yttrande ur de symboliska böckerna: »Ibland hvad slags folk
fromme lärare och åhörare finnas blifva de strax af världen
utgifha och dömda för kättare och affällingar, ja, för upprori-
ske och för det allrafördärfligaste röfvarepack». »Men», tilläg-
ger han, »kanske Vålsterbotten icke är i världen och världen
i Västerbotten!»
Att, såsom Telin gör, låta pålskina, att alla både andliga
och världsliga myndigheter göra allt hvad deras ed och kristen-
dom bjuder dem med afseende på kristendomens befrämjande,
^ Tottie yttrar (Jesper Svedbergs lif och v«rksamhet, II, sid. 178), att det
9r ganska underligt att ecklesiastikdeputationen icke föreslog någon väsentlig för-
ändring i prästedsformuläret pä grund af prästeståndets framställningar 1689 och
1719 och Kongl. Maj:ts gifna löfte om ändring sistnämnda år. Förklaringen till detta
förhållande ligger i Grubbs framställning af prästeden i sin försvarsskrift mot mag.
Telin. Gmbbs inflytande hos regeringen och ständerna, med undantag af präste-
ståndet, synes nämligen hafva varit ganska stort, och hans uppträdande torde hafva
utgjort en af de närmaste anledniogarna till, att den s. k. ecklesiastikdeputationen
tillsattes. — Så framställer äfven Grubb ^älf dess tillkomst i sin själfbiogiafi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
