Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. II. Visby stift under Spegels ledning. (Forts. o. afslutn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL VISBY STIFTS HISTORIA I3I
att tillträda befattningen som rektor vid Visby skola. Därom
ägde biskoparne att sins emellan korrespondera, »så att icke
tvenne i stället för en blifva utsedde». Den öf versände skulle
erhålla löfte om »promt och god befordring hemma i stiftet
efter några års använd flit och tjänst där i landsorten». ^
Nu dröjde det icke länge, förrän K. M:t kunde meddela
Spegel, att biskop Pontinus i Linköping föreslagit en student
Jonas Lithoun, som ’ från Upsala erhållit godt beröm om sin
kapacitet och sitt redliga förhållande. Åt Spegel uppdrogs att
introducera honom i hans rektorsämbete och att draga försorg
om hans »subsistens».’ Det gjorde också hans förman på det
sättet, att han i ett nytt ämbetsmemorial på hösten s. å. 1682
begärde, att K. M:t täcktes gifva ett nådigt mandatorial, »att
rector scholae i Visby, som hafver ganska ringa underhåll, må
njuta ett pastorat utom staden såsom en prebenda». Spegel
erhöll med anledning däraf i uppdrag att förse honom med
lämpligt prebendepastorat. •
Detta skedde dock icke under lithouns tid. Denne af-
gick från sin befattning 1686, då han efterträddes af en annan
fastländing Nikolaus Sepelius, och först följande år anslogs till
rektorsprebende Endre pastorat, som allt sedan utgjort ett vid
skolan och gymnasium bundet prebende och för närvarande i
samma egenskap är förenadt med lektoratet i kristendom vid
Visby h. allm. läroverk.
Säkerligen var det genom Spegel, som gfuvemören Olive-
crantz gjordes uppmärksam på skoltjänarnes otillräckliga under-
håll och därför utverkade af drottning Kristina ett betydligt
understöd, »hvarigenom», tillägger med tillfredsställelse Spegel,
som berättar därom i sin Rudera Gothlandica, »man nu kan
få lärde män från Sverige, som kunna vänja barnen vid sven-
ska språket såväl som undervisa dem i andra nyttiga veten-
skaper». Detta understöd stadfästes af K. M:t efter drottning
Elristinas död.
^ K. skr. t Spegel d. 9 maj 1682, till biskopame i Linköping och Skam
d. 10 8. m. R. R.
’ K. 8kr. d. 22 maj 1682. R. R. — Mannen skiifver sig sjUf lithoniu.
’ Spegels skr. t. K. M:t af Stockh. d. 13 okt. 1682, V. Skr. — K. M:ts
skr. t. Spegel d. 25 s. m., knngl. bref i V. Ark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
