Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. II. Visby stift under Spegels ledning. (Forts. o. afslutn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 B. LBVIK
Visby skola låg Spegel synnerligen om hjärtat. I de
fOrut ofta åberopade ämbetsskrifvelserna från honom under
hans vistdse på fastlandet erinrade han sitt kapitel ofta om
skolans angelägenheter. Så påminte han vederbörande om att
företaga examen i skolan» »bepröfvandes, huruvida allting dfir
förrättades secundum constitutiones preescriptas både i lefveme
och information».^ Vid ombyte af kollega i skolan hade dom-
kapitlet att låta enligt Spegels föreskrift representera sig genom
ett par af sina medlemmar och vid samma tillfälle »låta rann-
saka om skolans tillstånd, docentium mdusMa €t vita nec fum
discentmm profeeht^.^
Sitt särskilda intresse för nämnda skola ådagalägger
Spegel också i ett bref till Lindsköld, dagtecknadt den 4 okt
1684, omedelbart efter hans återkomst till Gotland. Han hade
redan före sin afresa från Stockholm till ön erhållit kännedom
om, att konungen tillämnade honom den lediga biskopsstolen
i Skara. Han uttalar i åberopade bref sin önskan, att K. M±
måtte kunna finna till efterträdare åt honom på Gotland en
man, »som är nöjaktig och saktmodig samt älskar studierna,
att denna lilla skolan, af hvilken hela landets ungdom skall
hafva sitt framsteg till dygd och lärdom, må mer och mer
kunna förkofras».* Visby skola var det som närmast var
föremål för hans omsorg vid tanken på, att han skulle öfver-
lämna stiftet i andra händer.
Naturligtvis skulle också folkupplysningen med intresse
omfattas af vår storhetstids kanske förnämsta målsman för
folkets fostran och bildning. Från danska tiden funnos ett
slags skolor på landsbygden.* Omedelbart efter öns förening
med Sverige hade prästerskapet 1 sina andraganden till K. M:t
bland annat begärt, att bruket att hålla skola och särskilda
skolmästare på landet måtte få förbli i sitt esse, på det att
»barnlärdomens byggningar, som på få års tid icke utan stort
besvär äro ungdomen till godo opsatta, icke må läggas öde
^ Spegeb skr. d. 9 maj 1683. Jfr domkap:s prot d. 13 joni b. å, § 2.
’ Skr. d. 14 maj 1685.
• Skrifr. bl. V. Skr.
^ Lemke, anf. arb. s. 17, not 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
