Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. II. Visby stift under Spegels ledning. (Forts. o. afslutn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 H. LKVIN
Den kunskap, som inhämtades i katekesen, var vanligen
en mekanisk utanlåsning, hvarvid barnet ägde föga begrepp
om innehållet af det lästa, ett förhällande, som icke undgick
den praktiska kateketen Spegels uppmärksamhet. I Martebo
anmärker han, att katekumenerna voro »någorledes under-
vista, men där som annorstädes hade barnen den ovanan, att
de läste mycket hastigt, sä att de själfva ingen mening kunde
veta däraf».
Lärarne själfva voro föga skolade. Till skolmästare an-
togos nog vanligen personer, som af en eller annan anledning
voro mindre lämpliga för annat arbete. Endast som undantag
anför Spegel någon gång, att läraren var en »studiosus». Det
är ej heller att undra på, att lärarne icke med någon större
hänförelse ägnade sig åt sitt kall med de knappa existensme-
del, som voro dem beskärda, ^ i synnerhet som församlingarna
voro mycket tröga att utgöra lärames rättigheter. Klago-
mål hålröfver anföras ofta i domkapitlet af de på svält-
kur satta skolmästarne, och under sina visitationsresor hade
Spegel ofta anledning att återkomma till förmaningar, att
socknefolket skulle punktligt utbetala den lön, skoUärame ägde
att utfå,
I visitationsprotokollen har Spegel antecknat antalet af
dem, som erhöllo undervisning, och resultatet af lärames verk-
samhet. Där erkännande var på sin plats, försummar han q
att gifva sådant. Om läraren i Oja antecknar han, att han
var flitig och väl förstod kristendomsstyckena, »efter han är
studiosus». Goda vitsord om lärarne eller resultatet af deras
undervisning lämnas ock i Rone, där disciplama »alla kunde
väl läsa, dock de små mycket färdigare än de stora», i Ghröt-
lingbo, Burs, där »alla voro så väl undervista, att ingenstädes
bättre, ty skolmästaren berömdes ock af pastore, att han var
»spörsm&leo» vid den gotländska skolundervisningen. Sftkerlig^n fOimnleddes denna
begäran af de erfarenheter. Spegel gjort under sina föregående visitationsresor, vid
hviika han funnit, att den danska katekesen ännn var mydcet i bruk.
^ Af proL pä prästmOte d. 28 aug. 1666 § 15 fhungår, att skolmästarne
erhöllo en lop (fjärding) säd af hvar gård. På grund af tvist, huntvida nundxe
hemmansdelar skulle utgöra lika stor lön, bestämdes i domkap. d. 9 febr. 1675,
att halfva och fjärdedels gårdar skulle betala lika mydcet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
