Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. II. Visby stift under Spegels ledning. (Forts. o. afslutn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BTDRåB till YmY STIFTS HISTOBU 133
och förfalla», en begäran, aom med största välvilja upptogs
af K. M:t
Det var dock icke någon lätt sak att få dagliga skdf*
mftstare; de mest minimala fordringar må^e ståUaa på dem»
Brodinus hade under sin tid g)ort, hvad aom gCras kunde»
för att förhållandena skulle bli så drågUga som möjligt i detta
afseende. Så erinrade han prostarna om att vid sina visitatio*
ner tillse, att dugliga skolmästare anställdes i församlinganuu
.Särskildt vore det önskvärdt att därtill erhåUa sådana perso-
ner, som voro kunniga i skrifning. Hans erinran möttes döde
af ett misströstande: »Gud gifve man kunne få de, som dog*
Uge äro».^
En del upplysningar angående skolväsendet på ön kan
erhållas ur protokollen vid de visitationer, Spegel företog. Att
taga reda på skolväsendet var en af hans förnämsta omsorger
på dessa resor.
Huru stor del af arbetsveckan, som anslogs tiU åkolunder*»
visningen, framgår ej af de upplysningar, jag kimnat vinna»
I allmänhet torde det nog Uott ha varit någon mindre deL
FaU förékommo dock, då undervisningen ansågs böra taga en
persons tid och krafter helt och hållet i anspråk. Så ålades
skolmästaren i Dalhem, som vid sidan af sin läraretjänst äfven
hade en gård att bruka, att lämna gårdsbruket, om han ville
fortsätta med sitt skolmästarékall, och »sköta ungdomen allena»
emedan socknefolket gärna vill låta sina barn lära läsa och
skrifva».
De kunskaper, som meddelades, voro icke synnerligen
omfattande. Man sökte bibringa disdplarna någon färdighet
i innanläsning äfvensom kimskap i katekesen samt under*
stundom — såsom vi sågo förhållandet vara i Dalhem — fär*
dighet i skrifning. I katekesen inhämtades först och främst
Luthers lilla katekes. Vidare lärdes en större eller mindre del
af »spörsmålen».’
^ Prot d. 28 ang. 1666, § 10.
’ Hidlkcn den spOnmåbbc^ var, som anTlndes, bar jag q foniiit I ett
kttlMtsmeiiiorial d. 13 okt i68a baglrde Spegel tUlstånd att fi »trycka svenska
catackismum samt ned de spOrsmål dier den catechisationsiorm Idvsvenskad»» som
bmkades i tyska församlingen i Stockholm. Men redan före denna lid tak» om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
