Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - H. Lundström. P. Melartopæus’ herdabref till Åbo stifts prästerskap 1595
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEDDELANDEN OCH ASTSTTCEEN 20t
till att fördrifva mörckret uthan till glädi teckn. Här höre vi
af hvad tilfäUe lius äre uptagne uthi the österlandiske kyr-
ckior och till hwadh ända the them åm dagen brukadt hafwa.
Hoos oss äre the uptagne efther theras exempell och brukas
till kyrckionnes prydning meer än till glädi teckn. Men åm
Hus skall uptendas, när evangelium läses, så måste man them
uptenda icke allenast uthi högmessan uthan och så udi otte-
sången och afthånsången åm såmmaren såwäU som om win-
teren, hwilchen här till dagz skeedt är. Förty evangeKum
läses och uthi ottesången och afthonsongen så wäll som und^er
högmessan. Elliest hwad är S. Pauli epistler, som i afthon-
songz tidher förkunnas, annat än evangelium. Hwarföre,
medan middagz lius äre uptagne hoos oss xaxoCr}Å.(a orienta-
lram ecclesiarum, thet är genom en wannijt öfver the öster-
laxidiske kyrckiors bruk och hafwa hoos oss inthet wist rätt
samma bruk uthan äre een ringa kyrckie prydning och fåfengt
vaxespille, ia hafva och stort afguderij med sig, är mykit
bättre, att the afskaffas och the peningar, man kiöper vax före,
legges till messewijn kiöp, sedan thet blifver dagliga dyrare;
och fålcket nu åfthare begynna gå till Gudz bord än i för-
tijdhen skeedt är.
Om christninga lius.
E^dodi christninga lius äre uthi een god meening i
förstone uptagne doch lickvell för misbrukedt skull är belef-
wat, att the skole afleggias. Förty the påveska vijga them
och gifwa them mykidt tilförenne, nempliga att the fördrifva
diefwlen och hielpa till saligheten, såsom the samma meening
hafva om olio och chrismo, them the vid döpelssen bruka och
tuempna slikt oleum et chrisma salutis in vitam aeternam, thet
doch medh Gudhz ordh inthett kommer öfver eens. Förty hwarc-
ken olio eller chrisma, vax lius eller talg lius, hwad heller the
äre wigde eller owigde, hielpa menniskione till saligheten eller
fördrifva then onda, hwarcken thå hon kommer i werlden eller
skils wedh henne. Men Christus är thet sanna liuset, hvilhet
ujdyser alla menniskior, som komma i veridenne. Han är itt
lins till hedningarnas prydning och är upgången till att uppen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
