Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - E. Arnell. Bidrag till Biskop Hans Brasks lefnadsteckning. Akad. afh. Anm. af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244 GRANSKNINGAR OCH ANMiLNINGAR
lyckats gifva åt Brasks ställning vid medeltidens slut, borde
hafva lockat att med ökadt intresse följa mannen under de spän-
nande strider med den nya tiden, då hans öde blef helt tra-
giskt, och hans kamp för sin kyrka måste sluta med flykt för
alltid från ett älskadt fädernesland. Men här gifver icke för-
fattaren, hvad säkerligen h varje läsare spanar efter; hans
teckningen af Brasks öden under reformationsbrytningarna
är hvarken fullständig eller bringar något nytt utöfver det all-
mänt kända. Endast några få sidor äro egnade åt dessa år,
och dock öfverflödar det här nästan af delvis mycket lättill-
gängligt och gif vande källmaterial. Redan i de delar af Gu-
staf I:s registratur, I — IV 152 1 — 1527, som upptages i källför-
teckningen, finnas mängder af dokument om Brask, hvilka
intet spår lämnat efter sig i framställningen; och i den ej upp-
tagna delen V påträfiFas en hel del ytterst viktiga bidrag
till kännedomen om Brsusks åtgöranden efter Vesterås’ riks-
dag, (se t. ex. Gustaf Vasas dråpliga bref till honom) och om
hans flykt ur landet. De källor, som författaren för dessa hän-
delser anlitat, äro både svåråtkomligare och mycket mindre
gifvande än riksregistraturen. Äfvenså hcU" katoliken A. Thei-
nes arbete: »Schweden und seine Stellung zum heiligen StuhU
visserligen ej förbisetts, men de däri meddelade originalaktema
ha ej utnyttjats.
Naturligt är, att författaren haft rätt att själf bestämma,
hvilken del af Brasks lif, som han velat särskildt klarlägga.
Ofvanstående observation om ofullständigheten i behandlingen
af Brask under reformationstiden syftar närmast blott att på-
visa, hurusom Brasks lif fortfarande erbjuder ett intressant och
gifvande fält för kyrkohistoriskt arbete, så mycket mera loc-
kande, som Amells afhandling gjort undan ett godt förarbete
genom teckningen af Brask före reformationen. Men ur
samma synpunkt torde då ock böra nämnas, att ej blott pri-
märkällorna för reformationstiden ofullständiga anlitats — i för-
teckningen saknas bl. a. Riksdagsakter, utgifna af Hildebrand
och Alin — utan att äfven den anförda litteraturen med gagn
kan kompletteras. Ej oviktiga bidrag till kännedomen om Brask
och den allmänna situationen i Sverige redan under medel-
tidens sista år lämna t. ex. de ej omnämda Ahlenius: Sten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
